Umeås Case – Stadsdelsdrömmar
Huvudfråga – Hur kan vi ge Umebornas drömmar om sina stadsdelar ett fysiskt avtryck?
Som ett sätt att förfina beslutad inriktning har Umeå kommun tagit fram ett unikt underlag för gestaltning av livsmiljöer och en modell för att lyfta social hållbarhet för en hel stad. Stärkta av en stor landsbygdsdialog med tillsammansarbete i fokus gick Umeå vidare med att analysera och ta tempen på stadsdelarna. Grunden är att vi vill nyttja förtätningen som kraft för att få tillägg som kompletterar och skapar goda livsmiljöer i en allt värdetätare stad. Umeborna har delgett sina trivsamma och otrivsamma platser samt önskemål för framtiden; både stort och smått, för idag och för framtiden. Vårt nya material för gestaltning av livsmiljöer säger något om just Umeå. Det är inte nationell statistik som vi brutit ner utan vårt eget material, det är framtaget just för att umeborna har valt att dela med sig. Det förpliktigar därför att göra något riktigt bra. Länk till materialet; Umeås stadsdelar – så står det till (umea.se)
Umeåborna är tydligt stolta över sina stadsdelar – och så ska det vara. Nu behöver vi era idéer för att fortsätta bygga livskvalitet och stolthet. Hur blir det vackrare, mer inkluderande och hållbarare i varje stadsdel i Umeå? Hur kan arbetet användas som grund för utvecklingen? Vi vet vad umeborna tycker – så hur tar vi det nu vidare? Hur blir det fysiskt, greppbart, verkligt? Den centrala frågeställningen är hur vi vänder från perspektiven att stadsutvecklingen ger sociala värden – till att sociala värden bildar grund för stadsutvecklingen?
En analys av Umeå är att det i hög utsträckning finns brist när det gäller levande stadsmiljöer rätt omgående när man rör sig från stadskärnan. Även om några embryon finns, saknas exempelvis stråk för levande stadsmiljöer utanför stadskärnan. Kanske handlar lösningar då om att fokusera på flödena för att hitta stråk och mötesplatserna där vi kan skapa stadsmiljöer, som pocketparks med inspiration från Barcelona? Kanske behöver vi fokusera på att ytterligare lyfta pärlorna eller adressera ofullständigheterna. Kanske ta tillvara på möjligheterna i utveckling ensidiga miljöer med områden med många radhus och ineffektiva tomter. Kanske gömmer sig lösningarna någonstans vi idag inte helt tydligt ser, någonstans i både den stora strukturerande skalan och i de små platsspecifika lösningarna.
Kanske handlar det om att i idéskisserna:
- Skissa på kreativa idéer, fysiska lösningar och strukturella förslag på en eller flera av de stadsdelar som beskrivs i materialet
- Komma med strukturerande idéer, typologier eller fysiska principer för utveckling av fysisk, sociala och kulturella mötesplatser utanför stadskärnan
Umeå öppnade dock också för att teamen eventuellt hittar något annat som de ser är det viktigaste för att förvalta och förverkliga Umeåbornas idéer, drömmar och förslag, och det gedigna analysarbete som gjorts.
Umeå vill ha hjälp att bidra i arbetet med att realisera drömmar om den gestaltade livsmiljön för dagens och framtidens umebor i varje stadsdel! Teamens utifrånblick på Umeås stadsdelars särarter vore värdefullt!
Resultatet från teamens idéskisser är tänkta att de ska kunna skalas upp och passa in i flera av Umeås pågående processer. Vi behöver ha idéer som är anpassningsbara. Föreslå gärna denna typ av potentialer – då kan vi ställa krav på oss själva och aktörerna för att skapa mötesplatser etc och vi kan ha idéerna som underlag för kommande förtätningsprojekt som kommer att ske i stadsdelarna.
Resultatet blir också en viktig del i pågående översiktsplanearbete avseende stadsdelskomplettering. Här drivs en rad processer som handlar om att hitta de goda lösningarna för en rad frågor som passar i den täta staden. Resultaten stärker Umeås strävan mot tillsammansarbete och kan injicera fortsatta samtal med medborgare, bygg- och fastighetsaktörer och rent praktiskt kopplas till program med åtgärder för ökad social hållbarhet, arbete mot utsatta områden samt klimatneutralitet.
Teamets arbete kan även vässa Umeås modell om att lyfta social hållbarhet och arbete med gestaltade livsmiljöer och skalas upp för tillämpning i Umeås och andras landsbygder, andra städer i norr och i resterande Sverige. Med ett nationellt tillsammansarbete kring greppen finns potential att Sverige kan bli banbrytande i ett internationellt perspektiv när det gäller att utveckla gestaltade livsmiljöer.
Team: Norrlandsmodellen
Teamets sammanställning visar en mycket bred erfarenhet av det som efterfrågas; innovativa samverkansformer där man redan i det initiala skedet utgår från att engagera medborgare och genom deras visioner engagera högsta kreativa kompetens för att åstadkomma systemförändring.
Bild: Team Norrlandsmodellen
Deltagare
Katarina Krupinska, KKARK
Jan Åman, Eau & Gaz AB
Helene Hellmark Knutsson, Länsstyrelsen
Helen Olausson, Årehus och Duved Framtid AB
Sara Thor, Umeå Universitet
Björn Lindelöf, BLIR development AB
Adam Davies, Ty Syml
Daniel Davies, Ty Syml
Jesper Karlsson, Fäviken Magasinet
Helena Andersson, Krupinski/Krupinska Arkitekter
X:et, stadsdelarna och en process för framtiden
X:et, stadsdelarna och en process för framtiden
Bild: Norrlandsmodellen
“Vi flytt’ int’!” har blivit “Vi flytt’ in!”. Den utveckling som nu sker i Norrland visar att världen håller på att ändra kurs. Den modernism som fokuserade mot centrum, huvudstad och storstad har bytts mot något annat. Umeå – och Norrland – sitter på nycklarna till framtiden, inte bara i Sverige utan också mot omvärlden.
Norrlandsmodellen har utgått från de utmaningar som världen står inför: en skenande klimatkris, en allt tydligare global osäkerhet som kräver bättre lokal robusthet – och en omställning till en digitaliserad värld som kräver nya affärsmodeller, samverkansformer och en uppdaterad demokrati. Umeå är Norrlands kunskapsstad och har unika förutsättningar att visa vägen.
Norrlandsmodellen tar uppdragets själva titel – Visioner i norr – ad notam. Det som presenteras av och genom Norrlandsmodellen ska ses just som en vision, en plattform, om än ackompanjerat en skiss för process, för framtiden.
Norrlandsmodellen är en idé att ta spjärn mot och spela med, att ta bitar av och inspireras av.
Om vi ska ta uppdraget på allvar – att skapa en Vision i norr som överensstämmer med idén för New European Bauhaus – måste förslaget löpa hela vägen mot vår tids behov av en hållbar stad som tar vara på både jordens och människans resurser – och därmed en process som motsvarar förutsättningarna.
Norrlandsmodellen är en grupp med vitt skilda kompetenser: En landshövding bredvid en ung design- och materialutvecklare. En av Sveriges bästa kockar jämte två ledande kvinnliga arkitekter. En bostadsutvecklare från Allmännyttan bredvid en från det privata näringslivet. En curator.
Det är så framtiden kommer att se ut. Den behöver team som kan samlas, försöka enas kring vad framtiden kräver. Och som inser att det inte är ett färdigt förslag som ska byggas som världen behöver. Utan idé till hur vi kan jobba på bättre och mer inkluderande vis. Så att medborgarna är med på riktigt, i att utveckla sin egen stad.
Förutsättningarna har aldrig varit så goda som i Umeå, i Norrland, just nu.
Skisser
Här kan du ta del av teamets presentation av skissarbetet – X:et, stadsdelarna och en process för framtiden (pdf).
Bild: Norrlandsmodellen
