Det enda vi vet är att vi inte vet något om framtiden. Ändå är det något djupt mänskligt med att försöka! Inte heller det strategiska innovationsprogrammet Smart Built Environment kunde låta blir att göra en framtidsspaning i sin nya strategiska agenda. Häng med till samhällsbyggnadssektorn år 2030 som vi tror att den kan se ut!
Smart Built Environment fokuserar på digitaliseringens möjligheter att förändra strukturer och arbetssätt, och bidra till ett mer hållbart, effektivt och lönsamt samhällsbyggande. Programmets ledstjärnor är fyra visionära mål till 2030:
- 40 procent minskad klimatpåverkan i ett livscykelperspektiv för nybyggnad och renovering
- 33 procent minskning av total tid från planering till färdigställande för nybyggnad och renovering
- 33 procent minskning av de totala byggkostnaderna
- Flera nya värdekedjor, affärs- och verksamhetsmodeller
Hur samhällsbyggnadssektorn ser ut 2030 kan man förstås bara sia om men programmets mål ger oss i alla fall goda förutsättningar att tillsammans då ha genomfört positiva förändringar av sektorn. Olika strategier och planer för sektorns och samhällets utveckling – där Agenda 2030 är den övergripande målsättning tillsammans med färdplanerna för fossilfri konkurrenskraft – har varit tydliga ledstjärnor i sektorns utvecklingsarbete mot ett hållbart samhällsbyggande. Om vi i tanken förflyttar oss till 2030 så kanske det kan se ut så här.
En attraktiv och värdeskapande sektor med människan i centrum
Den bebyggda miljön ger, då som nu, förutsättningar för all annan verksamhet i landet. Sektorns samhällsansvar handlar om att skapa långsiktigt hållbara och attraktiva livsmiljöer som stödjer människors möjligheter att aktivt delta i samhällets olika funktioner: boende, rekreation, idrott, sjukvård, skola, omsorg, tillverkning och tjänster.
Genom att jämföra sig med och lära av andra branscher har sektorn stärkt sitt varumärke som arbetsgivare och lockar nu talanger inom så väl traditionella roller som nya. År 2030 är samhällsbyggnadssektorn en attraktiv sektor att arbeta och verka i. Som samhällsbyggare arbetar man som problemlösare i en innovativ sektor som skapar både bestående värden för samhället och goda livsmiljöer, där det händer spännande saker och där utveckling är den del av vardagen. I fokus står hållbarhet och människan. Digitaliseringen har drivit på innovationskraften i sektorn och bidragit till att den har transformerats.
Produktiviteten har ökat! Sektorn har vänt trenden och vi bygger nu med kortare omloppstider, till lägre kostnad och med högre kvalitet och hållbarhet. Det har åstadkommits i ökad konkurrens genom nya affärsmodeller och en optimerad samhällsbyggnadsprocess. De aktörer som har ställt om visar en ökad lönsamhet, något som attraherar både kapital och kompetenta medarbetare.
På universitet och högskolor utbildas framtidens samhällsbyggare av engagerade lärare som har en stark koppling till forskning. Studenterna får i sin utbildning ta del av senaste forskningsrönen. Nya arbetssätt kräver ett nytt ledarskap och ledarskapsfrågor är en naturlig del av utbildningarna. För att det stora digitaliseringskliv som gjorts kunnat bli verklighet har sektorns aktörer aktivt arbetat med intern kompetens- och ledarskapsutveckling. Det yrkeslånga lärandet är en självklarhet och som samhällsbyggare fyller du hela tiden på din kompetens genom återvända till akademin för kortare kurser. En stor del av lärandet sker digitalt. Antalet akademiker i sektor har radikalt ökat då nya arbetssätt kräver annan kompetens.
I sektorn finns nu många nya företag. Många av dessa är små start-up-företag som har utvecklat tjänster och produkter utifrån de möjligheter som digitaliseringen för med sig och som använder nya affärsmodeller. I sektorn verkar även företag och organisationer från andra sektorer och som utmanar de traditionella företagen, med både nya tjänster och produkter och annorlunda affärsmodeller. De aktörer som traditionellt varit en del av sektorn, har aktivt arbetat med sin digitala transformation där affären driver tekniken. Nya samarbeten uppstår när affärsmodeller byggs tillsammans av flera organisationer – konkurrenter blir partners och roller förändras när andra konstellationer uppstår med anledning av den nya kompetensen som krävs.
Genom att alla byggplatser är uppkopplade har antalet olyckor radikalt minskat och är nu nära noll, tack vare avancerade proaktiva system. Många tunga och monotona arbetsmoment utförs nu av robotar. 3D-printning och ett ökat industriellt byggande bidrar till att minska olycksrisker, byggskador och materialsvinn.
År 2030 är Sverige är ett föregångsland när det gäller samhällsbyggande och där den byggda miljön bidrar till ett klimatneutralt Sverige, och stöttar ett integrerat, jämställt och socialt hållbart samhälle. Sektorn lockar till sig talanger från hela världen och för nyutexaminerade studenter är det självklart att stanna kvar. Sektorns aktörer är också i allt större utsträckning verksamma på en internationell marknad, där Sverige ses som ett föredöme inom hållbart samhällsbyggande.
En klimatsmart sektor
År 2030 är samhällsbyggnadssektorn på god väg mot klimatneutralitet. Ett målmedvetet arbete mot målen i Agenda 2030 har varit ett draglok. Hållbarhet i alla dess dimensioner är ledstjärnan för allt arbete som görs. Den bebyggda miljön är nu självklart en del i den cirkulära ekonomin.
All information som används i samhällsbyggnadsprocessen är nu digital och till största delen öppen för användning. I allt som byggs finns ett tydligt livscykelperspektiv och det är nu lätt att ta rätt beslut om till exempel material. Att nyttja återbruk och återvinning är en självklarhet. Många av de nystartade företagen i sektorn har just cirkularitet och delningsekonomi som affärsidé.
Det som byggs 2030 är något annat än det som byggs idag – det är mångfunktionellt och lätt att transformera till nya användningsområden. Smarthet i form av sensorer och uppkoppling finns med redan från början.
Det byggs också på andra sätt – byggandet är till största delen industriellt och tillverkning av byggelement sker i fabriker med en hög grad av automation. Det betyder inte att det som byggs är likformigt, utan tvärt om. Unika produkter konfigureras utifrån gemsamma och standardiserade plattformar. AI optimerar transportlogistiken som till stor del sker av autonoma fordon. Nya material har gjort sitt intåg. Även nya produktionsmetoder, som 3D-prining, har öppnat nya möjligheter.
En digital sektor
De teknikmöjligheter som var i sin linda för tio år sedan används 2030 fullt ut och nu ser vi resultat av detta. Till exempel har sektorn fullt ut anammat AI som används för fatta beslut i enklare frågor medan specialister kan använda sin kompetens för att lösa svåra och komplexa frågor. AI är också ett stöd för arkitekter och byggherrar att fatta beslut genom att kunna utvärdera en uppsjö av olika alternativ. Ökad tillgång på mängd data, så kallad ”big data”, och nya analysmetoder, allt oftare baserat på Machine Learning och AI, ger oss nya möjligheter till komplexa analyser. Kort sagt AI hjälper oss att fatta bättre och faktabaserade beslut.
Både företag och offentliga sektor har digitaliserat sina processer. Många myndigheter har gjort en digitaliseringsresa likt den Skatteverket gjorde på 2010-talet och erbjuder nu medborgare och kunder digitala tjänster fullt ut. Ett bygglov är nu en snabb process som sker helt digitalt och där AI är ett stöd i beslutsprocessen. Digitala processer och verktyg har stärkt innevånarnas inflytande och möjligheter till delaktighet gällande den gemensamma livsmiljön.
Byggherrar och fastighetsägare använder sig av digitala tvillingar i allt högre grad. Alla kommuner har börjat att skapa och använda digitala tvillingar av sin stad, där de kopplar sig till de digitala tvillingarna av enskilda byggnader.
3D-printning har utvecklats. I Sverige är det ovanligt att 3D-printa hela hus men desto vanligare att printa såväl större som mindre byggelement. En 3D-skrivare finns på många byggplatser, och de material som kan 3D-printas är nu många. Byggmaterial har utvecklats med ny teknik och innovation, och bidrar med fler egenskaper, exempelvis att reducera buller, förbättra mikroklimat eller distribuera dagsljus.
Den digitala utvecklingen sker fortfarande i ett högt tempo i hela samhället. Och den digitala transformationen innebär ett allt större beroende av kontinuerligt fungerande informations- och kommunikationsteknik. Baksidan på denna utveckling är naturligtvis säkerhetsrisker och hot. I Sverige år 2030 finns en stor medvetenhet om de risker och etiska dilemman som digitaliseringen fört med sig. Kunskapen har ökat och de risker och hot som finns hanteras på ett systematiskt och proaktivt sätt, såväl i samhällsbyggnadssektorn som i andra sektorer.
Genom IoT och sensorer finns ständig tillgång till data om hur den byggda miljön och infrastrukturen används. Data används för att kalibrera användningen, effektivisera processer i drift och förvaltning. Ur ett kund- eller användarperspektiv kan data som pedagogiskt presenteras möjliggöra och underlätta hållbara val och beteenden. AI används självklart för att med gedigna beslutsunderlag optimera besluten. Drönare har många användningsområden inom samhällsbyggandet, till exempel att transportera verktyg och material på byggplatsen eller att inspektera byggnader och infrastruktur för att upptäcka skador.
En samverkande sektor
En fragmenterad sektor med många olika aktörer och processer i stuprör, så beskrevs samhällsbyggnadssektorn länge. Men 2030 har de traditionella rollerna förändrats och varje aktör bidrar till effektivitet genom hela processen med syftet att gemensamt skapa värde för slutkunden. De affärsmodeller och den samhällsbyggnadsprocess som används ger incitament till att dela information och data. Standarder och gemensamma plattformar säkerställer kvalitet och tillförlitlighet för alla aktörer.
I en sektor som är innovativ, nyskapande och problemlösande är samverkan nödvändig. Digitaliseringen har medfört att aktörerna inom samhällsbyggandet samverkar i nya former och i nya konstellationer via nya delnings- och samverkansplattformar.
Slutkunden finns med i alla processer och detta förändrade förhållningssätt har bidragit till den förändring som skett. Att ständigt få återkoppling från invånare, kunder och boende, och ta tillvara den är en självklarhet i den digitala världen. År 2030 drivs aktörer i samhällsbyggandet av kundernas krav på kvalitet, hållbarhet och leveranssäkerhet, i alla led.
Håller du med om framtidsbilden? Hur ser din bild ut? Och vad behövs för att nå den?
Läs gärna hela den strategiska agenda – Smart Built Environments webbplats
