En webbplats för idéutbyte, kunskap och goda exempel som drivs av Rådet för hållbara städer

Plattform för Hållbar stad
Hållbar Stad
Öppna
Stäng
  • Tema: Agenda 2030
  • Stöd i arbetet
  • Bloggar
  • Omvärld
  • Kalendarium
  • Om oss
  • Sök
Till bloggen

Biofil stadsutveckling

Må kunskapens fyrar lysa! "Skolor och skolgårdar måste bli de nya prestigeprojekten"

2017-02-27
  • Taggar:
  • MöTESPLATS
  • SKOLA
  • SOCIAL HåLLBARHET
  • Av: Urbio
    • Dela på Twitter
    • Dela på Facebook
    • Skriv ut
    • Ladda ned PDF
    • Text: Mattias Gustafsson

Morgondagens skolor och skolgårdar har potential att interagera med lokalsamhället på smartare sätt än idag. Genom att låta skolan bli kunskapsstinna aktivitetsnav på kvällar, helger och lov kan de sociala nätverken i hela grannskap och stadsdelar stärkas.

Stad mot landsbygd, förort mot innerstad och gammelsvenskar mot nyanlända. Med ett samhälle som tenderar att alltmer slitas isär är behovet av åtgärder för ökad integration stort. Ett effektivt sätt är att utgå från och vidareutveckla skolans verksamheter. Men hur kan skolmiljön planeras så att lokalsamhällena blir mer socialt sammanhållna? Kanske behöver vi revidera vår syn på hur en skola ska se ut? Arenor och finkulturhus i all ära, men skolor inklusive dess skolgårdar måste bli de nya prestigeprojekten framöver. Signalen samhället sänder medborgarna när skolverksamheten sker i baracker är inget annat än förkastlig.

Skolorna ska vara vackert belägna och strategiskt placerade i hjärtat av lokalsamhället. Den byggda miljön måste präglas av förstklassig arkitektur och landskapsarkitektur som speglar synen på barnens, lärarnas och inte minst kunskapsinhämtningens betydelse för samhället.

Redan idag fungerar skolan som en viktig mötesplats för delar av lokalsamhället. Men ofta är den fulla potentialen både outforskad och underutnyttjad. Tänk om skolans faciliteter skulle kunna verka som en plattform för lokalsamhället där positiv social friktion kan uppstå? Här skulle också barnens kunskapstörst fungera som katalysator för engagemang och medskapande!

Skolorna ska vara vackert belägna och strategiskt placerade i hjärtat av lokalsamhället.

För att gynna social hållbarhet borde skolornas faciliteter samnyttjas med olika delar av lokalsamhället under kvällar, helger och lov. Detta sker redan idag med skolornas gymnastiksalar. Men tänket skulle kunna vidgas och via föreningsliv, kursevenemang och fritidsverksamhet nå ut till fler grupper i samhället.

Detta ställer förstås nya krav på skolornas struktur som måste bli mer utåtriktad, flexibel och mångfunktionell. Till exempel skulle skolaulan, tillsammans med musik- och teatersalarna, kunna förvandlas till kulturhus på all annan tid än när eleverna går i skolan. På samma sätt kan skolbiblioteket övergå till språkkafé och författarskola, skolrestaurangen till en plats för matlagningskurser och trä-, metall- och textilverkstäderna bli en produktiv fritidsverksamhet.

Med det här nya sammanhanget blir skolgården ett viktigt socialt nav som behöver klara många olika saker. Genom att på ett genomtänkt sätt koppla inomhus med utomhus skulle nya flexibla ytor skapas, som kan samnyttjas och i sin tur alstra nya mervärden. Till skolrestaurangen kopplas en uteservering och grillplats som kan nyttjas för större festliga sammankomster. Hemkunskapen får en köksträdgård som kan nyttjas av trädgårdskurser. Skolbiblioteket ges en studieträdgård med lugna läsvrår. Slöjdverkstäderna får torglika utomhusbyggeriplatser som också kan användas för marknader. Då nya kombinationer av funktioner kommer på plats, med kunskapsinhämtning som minsta gemensamma nämnare, alstras möten mellan olika typer av människor som annars inte skulle ha skett.

Vi lever i en tid där klyftan mellan människor hotar att erodera de demokratiska grundprinciperna. Må därför skolan vidareutvecklas till kunskapsstinna aktivitetsnav för lokalsamhället där vi alla kan mötas och lära av varandra!

Landskapsarkitektkontoret URBIO vill föra naturen närmare människan genom att integrera nya former av natur i urbana landskap. Detta för att gynna hälsa och välbefinnande, skapa klimatpositiva effekter och utveckla det naturpedagogiska värdet av biologisk mångfald i staden. Med biofil stadsutveckling med ett rödgrönblått tänkesätt ökar både livskvalitén och fastighetsvärdena.

Liknande artiklar

  • Nu utvecklar vi Sege Park med hjälp av byggherredialog

    Östra sjukhusområdet förvandlas just nu till bostadsområdet Sege Park, med starkt fokus på social och miljömässig hållbarhet. Planerna formas till stor del i en dialogprocess mellan Malmö stad och 13 olika byggaktörer. Området erbjuder speciella förutsättningar med sin lummiga parkmiljö och gamla sjukhusbyggnader. Malmö stad strävar efter att Sege Park ska bli en grön stadsdel…

    Av: Malmö stad
  • Forskningsbaserat spel lyfter klimatfrågan i Göteborg

    En forskningsrapport om klimat och konsumtionsberäkningar har både satt avtryck på Göteborgs stads klimatarbete och nått ut till regionens ungdomar genom spelet Future Happiness Challenge. Målet med spelet är just att barn och ungdomar ska få upp ögonen för klimatutmaningarna. Rapporten kommer från projektet Well-being In Sustainable Cities (WISE) som skett inom ramen för Mistra…

    Av: Mistra Urban Futures
  • Ändrade synsätt kan skapa socialt hållbara städer 

    Åtta synsätt som kan förändras för att skapa rättvisare och socialt hållbara städer. Det är ett resultat av projektet Kairos som Mistra Urban Futures har investerat i. KAIROS är en förkortning av “Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och Socialt hållbara Städer”. Huvudsyftet med projektet var att kartlägga hur globalisering, migration och urbanisering präglar vår samtid…

    Av: Mistra Urban Futures
  • Mindre grönska och små skolgårdar ger sämre inlärning

    Att alla barn ska få bästa möjliga förutsättningar att utvecklas är en självklar strävan för samhället. Ändå är det många barn som vid skolstart återvänder till miljöer som hämmar både inlärning och fysisk utveckling. Barnens behov måste få mer utrymme när nya stadsdelar utvecklas, det skriver Anna Maria Larson, landskapsarkitekt, Hélène Littke, miljö- och samhällsplanerare samt Marika…

    Av: Ekologigruppen
  • Om torg och tillhörighet

    Vad krävs för att torg ska stärka de sociala sammanhangen för människorna i en stad? Kan Verkstadspooler med sjudande föreningsliv vid och på torg göra att färre antal människor lämnas i ofrivillig ensamhet? Tvärt emot vår tids individcentrerade livsstilar är vi människor i grunden ett flockdjur. Inte nog med att tillhörigheten till en stam uppfyller…

    Av: Urbio
  • Uppföljning lika viktigt som planering

    Utvecklingen av Kvillebäcken i Göteborg har på många sätt påverkat synen på hållbar stadsutveckling i Sverige. Målen sattes upp för ca tio år sedan, förutsättningarna bestämdes längre tillbaka än så och området är helt inflyttat 2019. Att lära oss av vad som blev bra och mindre bra i Kvillebäcken är avgörande för den hållbara utvecklingen…

    Av: Älvstranden Utveckling
På kartan kan du se de platser som våra artiklar och event pratar om
  • Filter:
Hållbar Stad
  • Tema: Agenda 2030
  • Stöd i arbetet
  • Bloggar
  • Omvärld
  • Kalendarium
  • Om oss

En webbplats för idéutbyte, kunskap och goda exempel som drivs av Rådet för hållbara städer

Kontakta oss: karin.svensson@arkdes.se

© Hållbar Stad 2019