Mattias Gustafsson

Landskapsarkitekt LAR/MSA

Älskar alla tänkbara kombinationer av stad och natur och driver sedan 2010 landskapsarkitektkontoret URBIO.

URBIO

Inlägg

Genmodifierad stadsgrönska, någon? Självlysande granar och livskraftiga perenner — har vi råd att experimentera?

Inom snar framtid kommer troligen genmodiferad stadsgrönska finnas på marknaden. Till dess behöver vi landskapsarkitekter ta ställning till om och hur städerna ska fyllas med dessa superkulturväxter. Kommer vi ha råd att säga nej till genteknikens möjligheter? När vi människor för över 10 000 år sedan gick från att vara kringflackande samlare och jägare till att…

  • Av: Urbio

    Kommersen som format våra offentliga rum

    Städernas torg uppstod oftast ur behovet av öppna ytor för handel. Med modernismen har dock torgens kommersiella betydelse eroderats. Men hur ser framtidens handel ut och vad kan det innebära för innehållet på och kring morgondagens torgplatser? Det ömsom skogiga, ömsom vattensjuka landskapet i vår del av Europa innebar att forntidens människor gärna nyttjade isälvsåsarnas…

    • Av: Urbio

      Lekfulla kurtorg katalyserar idéer

      Hur kan torg och offentliga platser främja människors kreativitet och lekfullhet? En långsiktig satsning på kreativa aktiviteter kan främja både innovation, trygghet och tillit i hela samhället. Torg är stadens självklara mötesplatser, vars utformning inte alltid inbjuder till aktiviteter. Många torg har idag potential att bli till livligare och mer lekfulla platser. Och faktiskt, folkvimmel går att ordna - om vi vill! 

      • Av: Urbio

        Stadens torg avgörande för demokratin

        Slitstarka och flexibla torg, som passar sig för manifestationer och sammankomster, är viktiga för en fungerande demokrati. Brist på dessa kan leda till både utanförskap och extremism, det skriver landskapsarkitekt Mattias Gustafsson.  Torgbildningar, städernas mest publika rum, har genom historien fungerat som platser där människor utmanat rådande maktordningar. Begrepp som att ”ta till gatorna” och…

        • Av: Urbio

          Mer äng med slåtterdrönare och hömöblemang

          Vem vill inte ha en äng runt knuten? Alla som vandrat över en blomstrande äng vet hur myllrande rik på liv den här typen av kulturmark är. All biologisk mångfald som alstras här får många av oss att känna nyfikenhet och lugn - axlarna åker ned och andetagen blir djupa. Kan en radikal ökning av…

          • Av: Urbio

            Om torg och tillhörighet

            Vad krävs för att torg ska stärka de sociala sammanhangen för människorna i en stad? Kan Verkstadspooler med sjudande föreningsliv vid och på torg göra att färre antal människor lämnas i ofrivillig ensamhet? Tvärt emot vår tids individcentrerade livsstilar är vi människor i grunden ett flockdjur. Inte nog med att tillhörigheten till en stam uppfyller…

            • Av: Urbio

              Park-artärer – gröna valv över bullrande trafik

              Vad gör en stad riktigt hållbar? Ett klokt svar på den frågan handlar om att skapa ”det goda läget” för så många som möjligt. Omvänt betyder det att de sämsta lägena borde åtgärdas och förändras till attraktiva platser. Park-artärer, det vill säga grönskande valv över bullrande trafikleder, skulle kunna bli en viktig hållbarhetslösning som skapar…

              • Av: Urbio

                Stadsgrönskan och nyttorna

                På vilka sätt ekosystemtjänsterna ska byggas in och tillåtas ta plats i våra städer är en het fråga i stadsbyggnadssammanhang just nu. På en krympande andel av den bebyggda ytan ska stadsgrönskan klara av att leverera än fler nyttor. Men går ekvationen ihop? Gröna naturelement har alltid använts för att på olika sätt förbättra livet…

                • Av: Urbio

                  Röda ledtrådar till gröna oaser

                  För att stadens ibland underutnyttjade ”restnatur” ska bli medvetandegjord och rekreativ tillgång för stadsborna behövs social kodning. Ett sätt att lösa detta på är Röda ledtrådar till gröna oaser – ett matchmaking-koncept som för samman stadsborna och de överblivna naturplatserna i det urbana landskapet. Stadslandskapets skogsdungar och bergknallar för ofta en hotad tillvaro. I både…

                  • Av: Urbio

                    När torkan slår till

                    I sommar drabbas vi av vattenbrist - igen. I och med allt strängare vattenransonering börjar vi inse att städernas grönstruktur behöver förändras. Men hur anpassar vi stadsgrönskan så att den blir mer robust och klarar torka bättre framöver?   De globala klimatförändringarna är sedan länge här med allt extrema vädersystem som följd. Regnmängderna i Sverige…

                    • Av: Urbio

                      Dags att återbruka träet!

                      Trä i olika former har följt med som byggmaterial sedan mänsklighetens begynnelse. I utomhusmiljöer präglad av trä skapas en atmosfär av varm ”naturlighet”. Den levande materialkänslan finns i dofterna, färgskiftningarna, ådringarna och årsringarna. Att beröra trä är för de flesta en positiv upplevelse. Vi landskapsarkitekter använder mer än gärna trä utomhus, inte bara i möbler…

                      • Av: Urbio

                        Riddarparken – urbant friluftsliv vid Riddarfjärden

                        Finns det något bättre än att hänga en ljummen sommarafton med vänner i en park där kvällssolen glittrar över vattnet? Parker vid vatten med kvällssolslägen är en fantastisk tillgång för en stad, som inte bara ökar dess attraktivitet för medborgarna i staden, utan också förstärker staden som turistdestination. En plats med den här potentialen är…

                        • Av: Urbio

                          Må kunskapens fyrar lysa! "Skolor och skolgårdar måste bli de nya prestigeprojekten"

                          Redan idag fungerar skolan som en viktig mötesplats för delar av lokalsamhället. Men ofta är den fulla potentialen både outforskad och underutnyttjad. Tänk om skolans faciliteter skulle kunna verka som en plattform för lokalsamhället där positiv social friktion kan uppstå? Här skulle också barnens kunskapstörst fungera som katalysator för engagemang och medskapande! Morgondagens skolor och skolgårdar har potential att interagera med lokalsamhället på smartare sätt än idag. Genom att låta skolan bli kunskapsstinna aktivitetsnav på kvällar, helger och lov kan de sociala nätverken i hela grannskap och stadsdelar stärkas.

                          • Av: Urbio

                            Gör plats för den amfibiska staden!

                            Precis som förr, då närheten till vatten var avgörande för en stads handelsmöjligheter, börjar vattnet på nytt bli central i stadsutvecklingen. Vattennivåhöjning och sjunkande grundvatten kan bli några av klimatförändringarnas effekter, som stadsbyggnaden nu och framöver måste anpassas efter. Kanske kan vattnet rentav bli ett mervärde? Det är helt uppenbart så att vi människor dras…

                            • Av: Urbio

                              Till kojbyggandets lov

                              Fler kojor åt staden! En koja är ett tecken på att barn tillåts ta plats i en miljö, att de på egen hand kan utforska den stadsnära naturen. Med enkla åtgärder, genom att bland annat ta vara på överblivet byggmaterial, kan man säkra kojornas överlevnad. Förstädernas många gröna kvalitéer står inte särskilt högt i kurs…

                              • Av: Urbio

                                Stadslandskapets riktiga Perlor

                                Social hållbarhet – vad inrymmer egentligen begreppet? Och hur kan det omsättas i byggd livsmiljö? Social hållbarhet uppkommer där människor med fri vilja kan leva sina liv, hålla sig fysiskt friska och psykiskt välmående. Dynamiken och den sociala hållbarheten uppstår när olika typer av individer, oavsett klass, kön, ålder, etnicitet och kulturell identitet, ges goda…

                                • Av: Urbio

                                  Våra vänner bacilluskerna

                                  De är runt om oss, på oss, i oss – ja, överallt i biosfären på denna planet finns de. Bakterierna. De var det första livet här på jorden, och under en hel miljard år hade detta mikroskopiska, encelliga liv ensamt världsherravälde. Det är sällan vi tänker på bakterier annat än som sjukdom och elände, speciellt nu…

                                  • Av: URBIO

                                    Dags för designerad stadsnatur!

                                    Långt innan stad blev stad var där ett naturlandskap. Ofta uppstod städerna i skärningspunkterna mellan människors förflyttnings- och handlingsvägar genom terrängen och över vattnet. I Stockholm fall uppkom stadsbildningen i noden mellan en långsträckt åsrygg och kopplingen mellan Mälarens och Saltsjöns vattensystem. Städer ligger med andra ord ofta på platser där ekosystemen varit rika. Det…

                                    • Av: URBIO

                                      Bland Mulmorglar och Bärvoljärer

                                      Nu när begreppet urbana ekosystemtjänster håller på att slå igenom i stadsbyggnadssammanhang på bred front uppstår frågan hur implementeringen kommer att påverka stadsmiljöernas organisation och innehåll. I vilken form och på vilka skalnivåer bör naturens gratistjänster integreras i urbana landskap framöver? Hur skräddarsys ekosystemtjänsterna till platsspecifika lösningar för ett optimalt utbyte? För att ekosystemtjänsterna ska…

                                      • Av: URBIO

                                        Lekplatsen är död – länge leve lekplatsen!

                                        Ersätt parkeringstalet för bilar i projekten med ett lekytetal för barn. När lekvärdena integreras i stadsmiljön är det dags att förklara lekplatsen död. 1974 släppte ’James & Karin’ LP:n Barnvisor där de i ”Trafiklåten” beskriver barnens utsatthet i staden: Nu har det blivit som så att det är farligt att gå från en lekplats och…

                                        • Av: URBIO

                                          Stadsodling ’post-pallkrage’

                                          Att stadsodling är fördelaktigt för både social- och ekologisk hållbarhet är kanske inget nytt. Pallkragar av olika slag är numera populära inslag i stadsbilden. Men hur kan vi använda så kallade "icke-platser" för att vidareutveckla odlingen och göra den mer storskalig? Mattias Gustafsson på URBIO diskuterar vilka möjligheter som finns, post-pallkrage. En kall och regnig…

                                          • Av: URBIO

                                            Uppåtpuffar för driften av det gemensamma

                                            Städers innersta väsen handlar om att dela. De urbana vardagsrummen är medborgarnas kollektiva minsta-gemensamma-nämnare. Gaturummen, parkstråken och torgen är det fysiska kitt i den urbana väven som (vid sidan av bibliotek och medborgarhus) möjliggör för stadsborna att mötas på icke-kommersiell, ”neutral” mark. Dessa vardagsrum bygger stadens självbild inåt och varumärket utåt. Självfallet spelar skötseln av…

                                            • Av: URBIO

                                              Romansmaxa hjärterummen – värna tête-á-tête-platserna!

                                              I Bushwick Inlet Park i Brooklyn finns riktigt fina tête-á-tête-platser med magnifik utblick över Manhattans skyline på andra sidan East River. ”Vi vill att parken blir så bra så att folk vill fria till varandra här!”, säger byggherrerepresentanten på ett möte i samband med ett stort stadsbyggnadsprojekt. Tanken är lockande och väcker samtidigt en massa…

                                              • Av: URBIO

                                                Tre lappkast för grön uppgradering

                                                Biotoptak med död ved och bikupor på Evershed’s huvudkontor i City of London. Ibland måste gamla sanningar omprövas. Omständigheter förändras som bekant. Det gäller inte minst hur vi planerar våra städer, med tanke på de extremväder vi har att vänta framöver. Två städer som fått erfara övermäktiga sommarregn de senaste åren är Köpenhamn och Malmö.…

                                                • Av: URBIO

                                                  8 mil konstupplevelse

                                                  I Stockholms 11 mil långa tunnelbanesystem manifesteras på många olika sätt kulturens förmåga till att bidra till en attraktiv stadsmiljö. Där har 150 konstnärer fått foga samman sina avtryck till ”världens längsta konstutställning”, vilket resulterar i tusentals resenärers dagliga sinnesintryck. När nu tuben äntligen byggs ut med två nya mil och nio stationer måste konsten…

                                                  • Av: URBIO

                                                    Grannverkstan ingjuter hembygds-feeling

                                                    Alla är vi medskyldiga till att segregationskrafterna obönhörligt sållar olika ifrån varandra. Idag är våra städer mer uppdelade än någonsin. Förr fungerade ofta våra skolor som kulturella nav och brobyggare i våra städer. Tyvärr skjutsas barn till välbemedlade föräldrar numera långväga till mer populära friskolor, vilket naturligtvis underminerar potentiell integration i de kommunala skolorna. När…

                                                    • Av: URBIO

                                                      Morgondagens cyberbefriade stadsrum

                                                      Året är 2022 och denna krönika skrivs från ett populärt kafétorg, vilket är en av stadens nyligen cyberbefriade platser. Det var nämligen någon gång i mitten av 10-talet när hela städer fått wifi-täckning som de första rösterna började höjas för nedkopplade frizoner. Kritikerna menade att vi var offer för ”de små stegens tyranneri” och att…

                                                      • Av: URBIO

                                                        BVB – Besökspunkt Västmanlands Brandfält

                                                        Oroväckande väderrekord sattes under 2014. Årsmedeltemperaturen blev det varmaste som registrerats i världen. Så också Sverige, där juli blev stekhet. De knastertorra markerna i kombination med den mänskliga faktorn resulterade i högsommarens brandkatastrof i Västmanland. Den okontrollerade eldspridningen är den mest omfattande i modern tid i vårt land, med mänskligt lidande och stora materiella skador…

                                                        • Av: URBIO

                                                          Med rätt till himlavalvet

                                                          Vi svenskar pratar gärna väder när isen oss emellan ska brytas. Väder är vår kulturellt kodade minsta-gemensamma-nämnare. Förmodligen för att vädret här uppe alltid varit ombytligt och avgörande för hur jordbruksarbetet kunde utföras och hur skördarna slog. Idag lever vi allt mer distanserat till naturen. Vad händer då med förståelsen för ekologiska samband när många…

                                                          • Av: URBIO

                                                            Röd-grön-blått aktivitetsstråk revitaliserar Vasagatan

                                                            Vasagatan – en färgsprakande och multifunktionell stadsgata med en röd-grön-blå aktivitetszon för folkliv och urban lek. För många av Stockholms besökare är Vasagatan det första intrycket av staden. Dessvärre är den en stökig biltrafikgata, som trots sina många hotell och restauranger inte är någon vidare attraktiv miljö för fotgängaren. Detta turiststråk, som var den första…

                                                            • Av: URBIO

                                                              STADENS LUFTRUM BEVINGAT

                                                              Något skaver… det är liksom något som fattas. Under mitt tredje besök i miljonstaden Shenyang i nordöstra Kina kommer jag på vad det är. Det finns verkligen inga fåglar i staden. Tomt. Inte en tillstymmelse till vare sig duvor, måsar, kråkfåglar eller tättingar. Tydligen beordrade Mao Zedong under kampanjen ”Det Stora Språnget” 1958-62 att all…

                                                              • Av: URBIO

                                                                HYPERSENSORISK LANDSKAPSARKITEKTUR BÖRJAR MED EN VATTENPUSS!

                                                                ”Skolbarnen snubblar på utflykten”. Rubriken är saxad ur en större svensk dagstidning. Barn är så präglade på gummidraperade lekplatser att de obekanta rötterna på skogsstigen blir svårforcerade för dem. Detta, att barn lär sig grundläggande motorik och rörelse på lekplatser anlagda enligt säkerhets- och tillgänglighetskonstens alla regler, istället för i naturliga miljöer, är en oroande…

                                                                • Av: URBIO

                                                                  ALLEMANSGATAN – FÖR ETT VITALISERAT STADSLIV

                                                                  Vestervold Gade i Köpenhamn – en Allemansgata! Vad händer med stadens gaturum när bilinnehavet sjunker och bilåkande blir en smart on-demand-tjänst? Parkeringsytorna i staden kommer i princip försvinna och bilarna kommer göra det de är tillverkade för – nämligen rulla. Uppställningsplatser för bilar kan istället upplåtas till sådant som skapar ett rikare stadsliv. Det och…

                                                                  • Av: URBIO

                                                                    Urbana signalarter skapar värdetät stad

                                                                    En av vår tids stora utmaningar är att få slut på förlusterna av biologisk mångfald. Vår landsbygd präglas av storskalig monokultur och blir allt mer artfattig. Samtidigt växer stadslandskapen så det knakar och en hel del djur- och växtarter lyckas ställa om från det gamla kulturlandskapet och hittar en fristad i staden. Faktum är att…

                                                                    • Av: URBIO

                                                                      Öar som töar

                                                                      Snöbergen växer! Efter större snöoväder över täta stadsstrukturer som Stockholms innerstad uppstår snabbt platsbrist. Och i Stockholm handlar det om hundratusentals kubikmeter snö – varje vinter! Eftersom den här urbana snön innehåller ohälsosamma salter och tungmetaller klassas den som miljöfarligt avfall. Antingen borttransporteras snön till snötippar lång utanför staden, vilket leder till dyra och miljöbelastande…

                                                                      • Av: URBIO

                                                                        Lekstråksstaden tar barns behov på allvar

                                                                        En intensiv utbyggnad av våra större städer väntar och stadens invånare bli allt fler. Helt nya stadsdelar kommer adderas i utkanterna och luckor i stadsstrukturen kommer att fyllas igen. Den stora utmaningen för den tätnande staden är att bygga den med attraktiva mellanrum som skapar trivsel och social stadga. Det finns exempel på nybyggda stadsdelar…

                                                                        • Av: URBIO

                                                                          Inkluderande gaturum för rikare stadsliv

                                                                          När Barack Obama besökte Stockholm i början av september 2013 hände något märkligt. När bullret från bilarna på gatorna i innerstan försvann hördes plötsligt människors tal och fåglars sång. Gaturummet blev för ett par soliga sensommardagar en plats för människor. På bara en generation ska Stockholm växa med ett Uppsala, och det är den tätt…

                                                                          • Av: URBIO

                                                                            Så möbleras en arboretumallé

                                                                            Enträget arbetar de åt oss i det tysta. De skapar rumsligheter med trivsamt mikroklimat, de renar luften, dämpar buller, kyler vid värmeböljor, tar upp dagvatten, förmedlar årstidernas växlingar och länkar samman stadens ekologiska spridningszoner. Det handlar om det multifunktionella stadsbyggnadselementet gatuträd. Utan att vi kanske tänker på det ger dessa vedbildande växter en mängd ekosystemtjänster…

                                                                            • Av: URBIO

                                                                              När livet intar taklandskapen

                                                                              Sedumklädd stadsbygd har kommit att bli själva sinnesbilden för den hållbara staden. Men det går att skapa så mycket mer värden på taken. Tak har kommit att bli inte bara tak. Tak har blivit taklandskap. I och med införandet av grönyterfaktor (GYF), i stockholmska stadsutvecklingsprojekt som Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet, har taken kommit att bli…

                                                                              • Av: URBIO

                                                                                5 strategier för kalejdoskopiska närmiljöer

                                                                                Landskapsarkitekturen är den av arkitekturdisciplinerna (fysisk planering, husarkitektur och inredning) som är mest föränderlig över tid. Genom smart gestaltad landskapsarkitektur kan väder och vind, dygnsrytm och årstidsväxlingar framhävas och förstärkas på ett sätt som medvetandegör vår begränsade tid här på jorden. Landskapsarkitekturen har därmed en stor, men idag ofta underutnyttjad, mission – nämligen att bidra…

                                                                                • Av: URBIO

                                                                                  EFTERLYSNING: SYMBIOTISKA STADSSTRUKTURER!

                                                                                  Naturen är full av exempel på ömsesidigt givande och tagande mellan olika organismer. Trodde vi. Synen på symbios-fenomenen i naturen har kommit att vidareutvecklas av den biologiska forskningen på senare år. Natur är alltid på väg, alltid satt i förändring. Det har visat sig att de symbiotiska relationerna mellan olika livsformer snarare verkar handla om…

                                                                                  • Av: URBIO

                                                                                    ÅTERBRUK LOOPAR RESURSERNA I URBANA LANDSKAP

                                                                                    En uppskattad kvalitet med äldre stadskärnor är deras materialmässiga kopplingar till det omgivande landskapet. Städernas morfologi var en gång i tiden en direkt respons på de lokala berg- och jordarterna samt vegetationstyperna som fanns till hands. Innan billig olja började flöda under förra århundradet var transporterna av tunga byggmaterial den begränsande faktorn. Med dagens globala…

                                                                                    • Av: URBIO

                                                                                      NÄRODLINGSOPTIMERAD STADSBYGGNAD

                                                                                      Allt fler människor lever sina liv i urbana landskap, allt mer fjärmat från naturen. Statistik från EU visar att Sverige är det land i Europa där urbaniseringsprocessen skett snabbast de senaste åren. En konsekvens av det är att matproduktion för allt fler människor kommit att bli någonting abstrakt. Samtidigt växer intresset för stadsodling snabbt –…

                                                                                      • Av: URBIO

                                                                                        Slaget om stadsrummet

                                                                                        Det är märkligt hur bilen får diktera villkoren vid planerandet av ny bebyggelse, allt prat om hållbarhet och ”promenadstad” till trots. Jag vill gärna tro att människan är den enhet som staden planeras utifrån, men som verksam landskapsarkitekt i nya stadsbyggnadsprojekt finner jag att bilen tyvärr smäller högre. Låt mig förklara vad jag menar. Till…

                                                                                        • Av: URBIO

                                                                                          POLYKULTUR I STADSGRÖNSKAN

                                                                                          Livet i våra städer kommer med största sannorlikhet att stresstestas framöver. Allt pekar på att kommande generationer har att vänta mer extrema väderförhållanden, med heta värmeböljor och ihållande regnoväder. När staden blir allt mer kompakt kommer stadsgrönskan att behöva spela en mer framträdande roll. Både stadsgrönskans kvalité och kvantitet behöver öka, för att gynna stadsbornas…

                                                                                          • Av: URBIO