• Kommersen som format våra offentliga rum

    Städernas torg uppstod oftast ur behovet av öppna ytor för handel. Med modernismen har dock torgens kommersiella betydelse eroderats. Men hur ser framtidens handel ut och vad kan det innebära för innehållet på och kring morgondagens torgplatser? Det ömsom skogiga, ömsom vattensjuka landskapet i vår del av Europa innebar att forntidens människor gärna nyttjade isälvsåsarnas…
  • Lekfulla kurtorg katalyserar idéer

    Hur kan torg och offentliga platser främja människors kreativitet och lekfullhet? En långsiktig satsning på kreativa aktiviteter kan främja både innovation, trygghet och tillit i hela samhället. Torg är stadens självklara mötesplatser, vars utformning inte alltid inbjuder till aktiviteter. Många torg har idag potential att bli till livligare och mer lekfulla platser. Och faktiskt, folkvimmel går…
  • Stadens torg avgörande för demokratin

    Slitstarka och flexibla torg, som passar sig för manifestationer och sammankomster, är viktiga för en fungerande demokrati. Brist på dessa kan leda till både utanförskap och extremism, det skriver landskapsarkitekt Mattias Gustafsson.  Torgbildningar, städernas mest publika rum, har genom historien fungerat som platser där människor utmanat rådande maktordningar. Begrepp som att ”ta till gatorna” och…
  • Mer äng med slåtterdrönare och hömöblemang

    Vem vill inte ha en äng runt knuten? Alla som vandrat över en blomstrande äng vet hur myllrande rik på liv den här typen av kulturmark är. All biologisk mångfald som alstras här får många av oss att känna nyfikenhet och lugn - axlarna åker ned och andetagen blir djupa. Kan en radikal ökning av…
  • Om torg och tillhörighet

    Vad krävs för att torg ska stärka de sociala sammanhangen för människorna i en stad? Kan Verkstadspooler med sjudande föreningsliv vid och på torg göra att färre antal människor lämnas i ofrivillig ensamhet? Tvärt emot vår tids individcentrerade livsstilar är vi människor i grunden ett flockdjur. Inte nog med att tillhörigheten till en stam uppfyller…
  • Park-artärer – gröna valv över bullrande trafik

    Vad gör en stad riktigt hållbar? Ett klokt svar på den frågan handlar om att skapa ”det goda läget” för så många som möjligt. Omvänt betyder det att de sämsta lägena borde åtgärdas och förändras till attraktiva platser. Park-artärer, det vill säga grönskande valv över bullrande trafikleder, skulle kunna bli en viktig hållbarhetslösning som skapar…
  • Stadsgrönskan och nyttorna

    På vilka sätt ekosystemtjänsterna ska byggas in och tillåtas ta plats i våra städer är en het fråga i stadsbyggnadssammanhang just nu. På en krympande andel av den bebyggda ytan ska stadsgrönskan klara av att leverera än fler nyttor. Men går ekvationen ihop? Gröna naturelement har alltid använts för att på olika sätt förbättra livet…
  • Hållbart odlande börjar med bisurr

    Med enkla åtgärder i stadsmiljön kan staden fungera som en viktig refug för många av våra vilda biarter. Genom att synliggöra bina i staden kan kunskapen om binas betydelse leda till att vi i högre grad efterfrågar hållbar matproduktion. En tysk forskningsrapport publicerad i höstas varnar för en veritabel insektsdöd. Flygande insekter runt om i…
  • Ett landskaps-ABC för vinterhalvåret

    Torg och parker där man kan vistas under sommaren är fantastiska mötesplatser i staden, men vad ska vi göra resten av året? Hur planeras städer som är intressanta även på vintern? Utifrån arkitekters visionsbilder kan man tro att det alltid är härlig högsommar, vårt nordliga läge på jordklotet till trots. Men verkligheten är att halva…
  • Konceptet PAX skulle exempelvis kunna vara kurbitsinspirerande former längs hela Dalagatan sträckning i Vasastan, Stockholm

    PAX – konstnärligt omprövad trafikmaktordning

    I samband med massbilismen förändrades våra städer i grunden på bekostnad av utrymmet för fotgängare och cyklister. Snart väntar en ny ordning med självkörande bilar och smarta varutransporter som utan tvivel kommer påverka möjligheterna för olika trafikslag att nyttja stadsrummen. I denna utveckling måste nu stadsplanerare formulera kraven för den nya teknologin utifrån visionerna om…