Umeå kommun leder det europeiska nätverket Gendered Landscape. I sitt arbete belyser de jämställdhetsfrågor utifrån hur vi utvecklar staden. Hur kan fler kommuner utveckla sina städer med hänsyn till både kvinnors och mäns behov? Där kan Umeå dela med sig av sina kunskaper
Umeå leder ett europeiskt Urbact-nätverk, Gendered Landscape, könade landskap, som arbetar med att stadsplaneringen ska ta hänsyn till både kvinnors och mäns behov och frågor om olika gruppers makt och möjligheter. Det lokala ska stå i centrum. Sex andra europeiska städer är med i samarbetet och tillsammans skaffar de sig mer kunskap. Målet är att varje deltagande stad/kommun ska ta fram en handlingsplan lokalt anpassad för sin stad.
Den lokala arbetsgruppen i Umeå arbetar aktivt med själva förståendet av jämställdhetsfrågan och att sätta in den i en konkret handlingsplan.
– I det här läget är det mångt och mycket en teoretisk planering. Urbact handlar inte om att finansiera själva infrastrukturen utan om att utveckla och dela kunskap och metoder i arbetet längs vägen, säger Annika.
Om projektet
Inom området smarta städer går utvecklingen i en rasande takt, fler innovativa lösningar, mobilitet och autonoma fordon är snart här. Men hur säkerställer vi bra lösningar även ur ett jämställdhetsperspektiv? Det frågar sig Linda Gustafsson, jämställdhetsstrateg och Annika Dalén, utvecklingsstrateg, på Umeå kommun.
– Ett konkret exempel är: vad händer när vi utvecklar autonoma fordon och tar bort den mänskliga kontakten med exempelvis busschaufförer i kollektivtrafiken? Hur påverkar det resenärer, kanske särskilt kvinnor? Känns det tryggt att åka med kollektivtrafiken vilken tid på dygnet som helst utan den mänskliga närvaron?
Att ställa sig de här frågorna vid utveckling av staden menar Linda knappt existerar idag. Fokus ligger på andra saker och då faller jämställdhetsperspektivet bort.
– Därför är vårt mål i Umeå att tillsammans med vår lokala arbetsgrupp ta fram en handlingsplan för hur vi säkerställer att även jämställdhetsperspektivet finns med i den här utvecklingen, fortsätter Linda.
Under projektets gång ska även varje projektpartner genomföra en Small Scale Action, ett slags småskaligt pilottest, för att testa lösningar och vidareutveckla idéer kring den lokala problemställningen. Förhoppningen är att genomföra pilottestet i samarbete med studenter på Umeå universitet.
Vad händer när vi utvecklar autonoma fordon och tar bort den mänskliga kontakten med exempelvis busschaufförer i kollektivtrafiken?
Aktiviteter
- Möte en gång i månaden tillsammans med de andra deltagande städerna.
- Internationella föreläsningar med olika föreläsare som lyfter jämställdhetsfrågan ur ett bredare perspektiv.
- Som huvudpartner har Umeå kontinuerlig kontakt med en europeisk expert genom Urbact för att planera kommande möten och upplägg.
- En första analys har i fas 1 genomförts för att formulera varje partnerstads problemställning.
- Kontinuerligt arbete med den lokala arbetsgruppen för att utveckla och ta fram handlingsplanen.
- Ett genomförande av en Small Scale Action tillsammans med andra aktörer för att testa och vidareutveckla idéer planeras.
- Projekt har använt Urbact-metoden och verktyg från Urbact:s verktygslåda.
Resultat och lärdomar
- Det är viktigt att ha ett helikopterperspektiv eller en övergripande helhet på jämställdhetsfrågan men den måste också förankras lokalt. Det ser olika ut i varje stad. Allt påverkas av kultur, historia och av människorna som bor på platsen.
- Den största vinsten med ett Urbact-projekt är tillgången till nätverket. Att kunna byta erfarenheter med andra städer i Europa.
- Urbact är en bra chans att finansiera en lärande resa och att utveckla metoder.
- En ökad möjlighet att verkligen fokusera på ett område.
