Det sägs att det krävs ett helt samhälle för att uppfostra ett barn. I Halmstad testas det synsättet nu bokstavligen. Projektet vill involvera hela samhället i att utbilda barn och ungdomar. Ett sätt är att jobba med tio goda vanor som ska ge eleverna verktyg för att skapa en bättre vardag.
Projektet On Board baseras på den spanska staden Viladecans ”goda exempel” som efter att ha testat att involvera hela samhället i barn och ungas utbildning uppnått goda resultat. Halmstad kommun har valt att testa den spanska metoden på sitt sätt. I skolområdet Oskarström har de försökt att involvera så många aktörer som möjligt. Exempelvis förskolor, skolor, United en mötesplats för unga, biblioteket och Högskolan i Halmstad. Kommunen har också jobbat tillsammans med företaget Hjärnberikad för att ta fram 10 goda vanor som förbättrar både mående och inlärningsförmåga. Vanorna ska ge eleverna kunskap och verktyg för att skapa en bättre vardag.
On Board i Halmstad
– De tio goda vanorna genomsyrar hela vårt projekt, vi vill applicera det tänket på eleverna så att de alltid har det med sig. Syftet är att de ska må bättre och ha lättare att ta till sig kunskap. Har eleverna lättare att ta till sig kunskap så blir resultatet bättre också, säger Jonas Åberg, projektledare för On Board i Halmstad kommun.
– I projektet har det varit viktigt att utbilda och väcka intresse hos alla aktörer runt de goda levnadsvanorna. Jobbar vi gemensamt med det från alla håll, och om barn möts av tänket både hemma, i skolan och på sina fritidsaktiviteter är det mycket större chans att de fortsätter hålla goda vanor genom livet, fortsätter Jonas.
Några exempel på hur projektet tagit sig ut i samhället i Oskarström är genom ett lekotek på en av skolorna som hjälper till att främja relationer, kreativitet och rörelseglädje. Även på mötesplatsen United och på biblioteket görs det aktiviteter kopplade till de goda vanorna.
– För att lyckas med projektet och föra en dialog mellan olika aktörer har vår koordinator Caroline Zackariasson varit en fantastisk spindel i nätet. Det har varit viktigt för helheten av projektet.
Projektperioden i Halmstad avslutas i juni 2021 och enligt Jonas har de lyckats uppfylla alla mål som sattes upp från början. Bland annat har nätverkandet och kommunikationen mellan skolor och andra intressenter stärkts och skolmiljön och inlärningsmiljön har förbättrats.
De tio goda vanorna genomsyrar hela vårt projekt, vi vill applicera det tänket på eleverna så att de alltid har det med sig.
Aktiviteter
Att jobba med de tio goda vanorna och att föra vidare kunskap i flera led har varit viktigt.
En medborgardialog i samarbete med samhällsföreningen inom ramen för utvecklingsprogrammet Framtid Oskarström har genomförts.
Ungdomarna på mötesplatsen United har fått ett startpaket med övergripande material för alla tio goda vanor. Eleverna har jobbat med materialet på sin fritid tillsammans med ”icke-lärare”, men det finns även ett skolmaterial att använda sig av.
Fler lokala aktörer är nu involverade i skolområdet i Oskarström, till exempel bibliotek och mötesplatsen United.
Ett vidareutvecklat utbildningsmaterial från de tio goda vanorna har tagits fram som heter Glada hjärnceller. Materialet är en åtta veckors kurs där eleverna får göra en figur som kallas ”Frallan”. Frallan får sedan ett antal uppgifter som baseras på de tio goda vanorna som eleverna ska lösa.
Projektet har genomfört barnvagnspromenader för att sprida kunskap om de tio goda vanorna.
Projektet har använt Urbact-metoden och verktyg från Urbact:s verktygslåda. När arbetet inleddes använde projektet till exempel Intressenters behörighet – intressematris och Intressentgruppens egenbedömning. I pandemitid har de använt sig av Kritisk vän över nätet. Projektet har även gjort Problem- och lösningstabell.
Resultat och lärdomar
Alla fyra mål som sattes upp för projektet är genomförda:
Bygga ett innovationsnätverk byggt på grannskapsnivå i skolområdet Oskarström.
Skapa förbättrad kommunikation mellan skolorna i området och lokala intressenter.
Skapa bättre miljö i klassrummet och en bättre inlärningsmiljö generellt.
Planera för att utöka metoden till andra delar av staden.
En utmaning i projektet har varit kommunikationen. Att nå ut och berätta om projektet och skapa intresse hos olika aktörer att delta för att sprida de goda levnadsvanorna. Det finns inte heller en lika stark kultur av föräldraföreningar i skolan i Sverige som i andra delar av Europa till exempel.
