Snart är det dags för nästa omgång av ArkDes Öppna Utlysning, där du som yrkesverksam inom arkitektur, design och konst kan söka pengar för att realisera ett projekt som du tycker saknas. Under 2019 genomfördes fem projekt som alla tilldelats medel från utlysningen. Ett av dem var ”Bygga´re Tryggare” som genomfördes av Codesign Research Studio (CoRS), Codesign och Rädda Barnen.
– Barn förstår inte alltid att de kan ha makt, att de kan påverka. Det är vi vuxna som behöver inkludera och utbilda barn till framtidens medborgare. Det kommer att bli en lång process med Barnkonventionen, som arkitektkår behöver vi strida för den.
Det sade Jelena Mijanovic, projektledare för Bygga’re Tryggare, när hon intervjuades i projektets begynnande fas. När det här projektet ägde rum skulle Barnkonventionen snart integreras i svensk lagstiftning. Behovet av erfarenhetsutbyte, verktyg och metoder kring detta var, och är fortfarande, stort. Enligt Barnkonventionen ska nämligen barn och unga vara delaktiga i alla beslut som på olika sätt påverkar dem. Detta gäller även i utformningen av byggda miljöer som barn ska vistas i på daglig basis.
En trygg plats i vardagen
Bygga’re Tryggare syftade till att utveckla och testa metoder för konstruktiv inkludering av barn i planering och gestaltning av skolmiljöer. Testarenan blev Ekhammarskolan i Upplands-Bro, en grundskola och grundsärskola som stod inför en stor ombyggnation. Teamet, bestående av arkitekter och designers från CoRS, arkitekter och verksamhetsutvecklare från Codesign och psykologer från Rädda Barnen, utgick ifrån det ganska självklara, att skolan ska vara en plats för återhämtning, stöd och lärande. Idag är det inte alltid så. Organisationen Bris har noterat en tilltagande oro kring skolan, kopplat till prestationskrav, stress och utsatthet bland barn och unga. Den typen av känslor ger en direkt påverkan på förmågan till inlärning. Hanna Thermaenius, psykolog från Rädda Barnen påpekar att stress och ångest gör att hjärnan stänger av.
Projektets fokus blev därmed att försöka identifiera platser och situationer som gav upphov till oro och stress i skolmiljön. Av erfarenhet från tidigare projekt visste teamet att det finns mycket att lära av de mest utsatta grupperna. Därför har dialogen inte endast involverat barn och vuxna på Ekhammarskolan utan även en referensgrupp av barn, som varit med om stressfyllda livshändelser, från Rädda Barnens centrum för stöd och behandling.
– Det är viktigt att utgå ifrån den mest utsatta målgruppen, då är sannolikheten högre att man täcker in även andras behov. Elever som är stresskänsliga har extra stor kunskap om vad en trygg skolmiljö skulle kunna vara.
Brännpunkter på Ekhammarskolan
På Ekhammarskolan integrerades dialogen i den vanliga undervisningen. Utifrån intervjuer och input från referensgruppen skapades två könsneutrala personas som placerades i olika miljöer och i olika situationer. Dessa personas blev dialogernas utgångspunkt, något som gjorde att eleverna som deltog inte nödvändigtvis behövde referera till sina egna känslor. Via gåturer växte så småningom en kartläggning av Ekhammarskolan fram, där viktiga brännpunkter och förslag identifierats. Brännpunkterna pekade ut otrygga och stressiga platser samt vilka känslor och situationer som uppstår där. Det kunde handla om allt ifrån att känna sig uttittad till att inte veta var en vuxen befinner sig på rasterna.
I arbetet med dialoger och gåturer spelade psykologerna från Rädda Barnen en viktig roll.
– Rädda Barnen har varit helt fantastiska. Sättet att förbereda barnen på processen, informera dem om deras rättigheter och hela tiden återknyta till dem. Det här är inget som en arkitekt kan göra själv. För att skapa ett förtroende och få barnen att öppna upp sig krävs kunskap om hur man pratar om otrygghet och rumsliga upplevelser. Man behöver has kompetens och erfarenhet av att arbeta med barn som varit med om stressfyllda livsupplevelser, menar Jelena Mijanovic.
Jelena är även noga med att påpeka att den byggda miljön inte löser allt, trygghet är även en organisatorisk fråga.
– Den byggda miljön ska vara ett stöd för och svara mot skolverksamhetens behov. Att skapa trygga platser är lika mycket en organisatorisk som en rumslig fråga. Verksamhetsutveckling och arkitektur går inte att skilja åt, de behöver gå hand i hand.
– Många av de förslag och lösningar som eleverna kom med riktade sig mot organisationen och påverkade schemaläggning, personalnärvaro och hur elevhälsan kunde bli mer synlig, berättar Emelie, verksamhetsutvecklare på Codesign.
Stort intresse
Efter det att projekttiden på ArkDes tagit slut och resultaten redovisats har det fortsatt hända saker. En av de intressenter som hört av sig och testar projektets metod är Trosa kommun. Andra föreningar och kommuner har hört av sig och vill genomföra workshops med Bygga’re Tryggares metod som utgångspunkt för exempelvis värdegrundsarbete.
Till hösten kommer Jelena även att, för andra gången, undervisa masterstudenter på KTH Arkitekturskolan om Barnkonventionen, barninkludering i designprocesser samt hur dialog med barn och unga kan genomföras på ett bra sätt.
Vad händer då med Barnkonventionen? Den 20 januari i år skrevs den in i svensk lagstiftning. I samband med detta historiska datum arrangerade CoRS en workshop på ArkDes där barn fick tillverka karnevalsdräkter och hattar. Karnevalen tågade sedan genom Stockholm och hela vägen till Riksdagen, för att uppmärksamma barnens nya och stärkta plats i samhällsordningen.
Projektgruppen för Bygga’re Tryggare:
Hanna Thermaenius, Rädda Barnen
Josefine Paulsen, Rädda Barnen
Fatima Mohammed, Rädda Barnen
Sofia Löwhagen, Codesign
Emelie Heinlo, Codesign
Hanna Ivansson, CoRS
Daniella Ricci Saccotelli, CoRS
Jelena Mijanovic, CoRS
Det här är ett av fem kortreportage som handlar om de projekt som fick medel från ArkDes Öppna Utlysning 2019. Vad handlade projekten om? Vad har hänt sedan sist? Häng med på vår reportageserie i fem delar fram till lanseringsdatum för nästa omgång i december 2020!
