Haninge kommun vill vara drivande i omställningen till ett miljömässigt hållbart samhälle. Planavdelningen har därför utrett möjligheten att planera för bilfria bostadskvarter. Genom projektet ”P-tal 0: test av ett bilfritt bostadskvarter” har de tagit fram nya verktyg och åtgärder som hjälper planavdelningen att redan i planeringsskedet främja resor till fots eller med cykel- och kollektivtrafik, och mobilitetstjänster för att ersätta behovet av egen bil.
Parkeringslösningar i täta stadsmiljöer är dyrt och komplicerat och en svår fråga när man tar fram nya detaljplaner. Bilparkeringar tar stora ytor i anspråk, ytor som skulle kunna användas för andra funktioner och kvaliteter. Det finns ett behov av metodutveckling för att få in dessa frågor som en del av planprocessen och en kunskapsuppbyggnad kring vilka åtgärder och verktyg som är lämpliga att använda vid planeringen av ett nytt bostadskvarter.
– Vid planering av ny bebyggelse finns möjlighet att redan från början utforma bebyggelsen så att framtida invånare får förutsättningar att leva hållbart, till exempel utan behov av egen bil. Men för att kunna planera utifrån mycket låga parkeringstal krävs nytänkande och en förändring av det vanliga sättet att arbeta med detaljplaner, menar Elsa Stener, projektledare och planarkitekt, Haninge kommun.
Haninge är en utpräglad bilkommun formad av de stadsbyggnadsideal som dominerade under kommunens stora tillväxtperiod på 1960- och 1970-talen då bilen hade en framträdande roll. En ständigt återkommande utmaning när det gäller att åstadkomma en hållbar stadsutveckling är idag hur bilen ska hanteras.
Nytt planeringsunderlag med stöd för färre parkeringsplatser
Planavdelningen i Haninge kommun har genomfört projektet ”P-tal 0: test av ett bilfritt bostadskvarter” med finansiellt stöd från Energimyndigheten. Tack vare projektet har Haninge ett nytt planeringsunderlag som planavdelningen kan använda som stöd för detaljplaneprojekt där inga, eller mycket få parkeringsplatser kan vara aktuellt.
Underlaget beskriver lämpliga verktyg och åtgärder som främjar resor med gång-, cykel- och kollektivtrafik samt mobilitetstjänster som kan ersätta behovet av egen bil. Några exempel på konkreta åtgärder är:
- högkvalitativa cykelrum i boendet,
- ytor för cykelvård i anslutning till boendet,
- ytor för delade cyklar (cykelpooler),
- tillgång till ett brett utbud av delade fordon (elassisterade cyklar, låd/lastcyklar, små elfordon, elsparkcyklar samt elbilar) som täcker olika transportbehov och reducerar behov av äga egen bil.
Bilfritt bostadskvarter ställer andra krav på service och infrastruktur
Planeringsunderlaget innehåller också förslag på platser i kommunen som uppfyller de kriterier som behöver finnas för att det ska bli aktuellt för ett pilotprojekt med ett parkeringstal nära noll. Några förutsättningar är att det ska finnas god tillgång till kollektivtrafik, arbetsplatser och service på acceptabelt gångavstånd (gärna inom 500 meter), avgiftsbelagd parkering i området samt närhet till bekväm, trygg och sammanhängande cykelinfrastruktur.
Ett bilfritt bostadskvarter bör ha möjlighet för hemleveranser av varor, genom paketboxar, ytor och funktioner för att invänta transporter och för källsortering och återbruk samt ytor i fastigheten eller området för delade fossilfria fordon. Dessa funktioner kan tillsammans minska behovet av egen bil.
Det finns även möjligheter att fastighetsbolaget etablerar nya affärsmodeller där exempelvis mobilitetstjänster ingår i hyran eller månadsavgiften.
Bra med uppföljning för att utveckla kommunens arbetssätt
Kommunen bör följa upp utvecklingen i det bilfria boendeområdet med resvaneundersökningar, uppföljningar och utvärderingar. Det är viktigt för att få kunskap som kan bidra till utveckling av kommunens strategier, riktlinjer och arbetssätt.
Elsa Stener och Ida Engström, som båda arbetat med projektet, menar att det är utmanande för en kommunal organisation med invanda arbetssätt att förändra sig. Det är en process som tar tid och det är många frågor att utreda för att ställa om.
– Vi är nöjda med vad projektet resulterat i och den kunskap som det genererat. Planeringsunderlaget som tagits fram är väl processat och omarbetat flera gånger. Kommunen tittar nu på olika möjligheter att gå vidare med arbetet, säger Ida Engström, miljöplanerare, Haninge kommun.
Att arbeta med pilotprojekt vars syfte är att testa något nytt kan vara ett sätt att kunna förnya och förbättra metoder och arbetssätt.
En erfarenhet är att arbetet med bilfria bostadskvarter inkluderar flera olika avdelningar och förvaltningar. Samverkan och samsyn blir därför avgörande för att hantera parkerings- och mobilitetsfrågorna på ett hållbart sätt. En stor del av arbetet inom projektet har varit att förankra frågor på kommunens olika avdelningar. Planeringsunderlaget har presenterats för berörda avdelningar och information om att planavdelningen utreder möjligheterna för nya arbetsformer har presenterats för kommunens stadsbyggnadsnämnd.
Lär av andra kommuner så slipper vi uppfinna hjulet på nytt
Under projektets genomförande har kunskap hämtats från kommuner som redan genomfört pilotprojekt med låga p-tal, exempelvis Malmö stad och Upplands Väsby. Malmö stad har tillsammans med privata aktörer genomfört flera pilotprojekt med syfte att möjliggöra för en hållbar mobilitet. Enligt Elsa Stener är det dock fortfarande en bristvara med exempelprojekt där kommuner arbetat med hållbar mobilitet i planeringsskedet.
– När fler kommuner vågar testa nya arbetssätt kring parkeringsfrågan genom att, redan i planeringsstadiet, arbeta med hållbara resor, kan vi lära oss av varandra och slippa uppfinna hjulet på nytt varje gång, säger Elsa Stener. Hon tillägger att det är viktigt att frågan om mobilitet hanteras på ett nyanserat sätt, och att förutsättningar skiljer sig åt mellan olika kommuner.
– I planeringsunderlaget som tagits fram i projektet i Haninge har målet varit att dra mobilitetsfrågan till sin spets för att se om det fungerar att få ner parkeringstalet ända till noll, säger Elsa Stener.
Inga juridiska hinder
Det finns inga laghinder för att genomföra den här typen av projekt så länge kommunen agerar på saklig och objektiv grund och uppfyller ett antal grundkrav:
- Tillgänglig angöringsplats för bilar ska finnas, liksom att parkeringsplatser för rörelsehindrade vid behov ska kunna ordnas (BBR 3:122).
- Parkering för besökare ska även finnas då besökare inte kan förväntas ta del av mobilitetstjänsterna som boendet erbjuder för att ta sig dit.
- Plan- och bygglagen, PBL, fastställer att “Tomten ska ordnas så att det på tomten eller i närheten av den i skälig utsträckning finns lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon”. Lagtexten behöver dock inte tolkas som att en viss mängd av bilparkering måste planeras enligt lag.
Ett resultat av projektet är att det är fullt möjligt att med stöd av PBL planera för lastning och lossning för alla fordonsslag, parkering för cyklar och andra lätta fordon och biluppställning enbart för rörelsehindrade.
