Sveriges myndigheter har en viktig roll för att anpassa samhället till klimatförändringar. För första gången redovisar vi nu, på uppdrag av regeringen, hur långt myndigheter har kommit i sitt klimatanpassningsarbete.
I vår nya rapport visar vi att myndigheterna i stor utsträckning arbetar med klimatanpassning enligt en regeringsförordning. De flesta har tagit fram en klimat- och sårbarhetsanalys för hela eller delar av sina verksamheter och det finns oftast handlingsplaner.
En del myndigheter har arbetat med klimatanpassning under en lång tid, medan många just har startat. Men vår sammanställning visar att alla är igång och det pågår en mängd aktiviteter. Vi kan se att myndigheterna gemensamt kan börja erbjuda ett brett stöd till samhället, exempelvis i form av kunskapsunderlag och tydligare vägledningar.
Viktiga åtgärder inom myndigheterna är bland annat att se över hur lagstiftning tillämpas, att granska fysisk planering och att bygga upp bättre beredskap för att hantera klimatrelaterade olyckor. Det kan också handla om att integrera klimatanpassning i myndighetens ordinarie verksamheter och utöka samarbeten med andra myndigheter.
Fortsatt arbete behövs för Sveriges klimatanpassning
Myndigheterna arbetar med många olika klimatrisker, exempelvis översvämningar, ras, skred, erosion, höga temperaturer, biologiska och ekologiska effekter och brist i vattenförsörjningen. Men även om verksamheterna pågår finns det mycket kvar att göra. De största hindren som myndigheterna anger är bristande resurser och kunskapsunderlag, otydlig lagstiftning och ansvarsfördelning.
Sammanställningen av myndigheternas klimatanpassning är den första i ordningen och kommer hädanefter att göras varje år. Redovisningen syftar långsiktigt till att förbättra Sveriges klimatanpassning och från SMHI kommer vi även fortsättningsvis att stödja myndigheterna i arbetet.
