Modell för att utveckla en plats genom mänskliga minnen

Den moderna stadsplaneringen antar ofta ett fågelperspektiv där man gradvis närmar sig de människor man planerar för. Det är genom översiktsplaner, detaljplaner och vidare ner till arkitektur som utformningen av människor livs- och boendemiljöer planeras, designas och byggs. I Helsingborg har en modell som vänder på detta perspektiv skapats och testats.

Att skapa unika platser där invånare trivs och känner sin historia

Hur kan stadsplanerare och beslutsfattare skapa platser där invånarna känner sig hemma och som dessutom är intressanta nog att marknadsföra? Hur skulle en plats utvecklas om man planerade den utefter invånarnas minnen och berättelser kring platsen? Dessa frågor är centrala i forsknings- och utvecklingsprojektet En modell för att utveckla och bygga plats genom mänskliga minnen, ett samarbete mellan Lunds universitet, Helsingborgs stad och Järfälla kommun, som har letts av Elisabeth Högdahl, från institutionen för service management och tjänstvetenskap vid Lunds universitet.

Ofta lyfts invånare fram som väsentliga för stadsutvecklingen men sällan får de vara med från början till slut av stadsplaneringsprocessen. Inom projektet En modell för att utveckla och bygga plats genom mänskliga minnen har forskare från Lunds universitet, i samverkan med Helsingborg och Järfälla, tagit fram en modell för hur invånarna kan inkluderas tidigt i processen genom att tillfråga invånarna vad de finner betydelsefullt utifrån platsens karaktär och vardag. Man har också tagit fasta på hur man kan lyfta fram och bevara de befintliga delar av platsen som invånare finner väsentliga och viktiga även när platsen genomgår en förändring.

I projektets första fas utfördes en pilotstudie i Helsingborgs hamn där Lunds universitet och Helsingborgs stad samlade in helsingborgarnas berättelser och minnen från det gamla industriområdet i samband med att det skulle utvecklas till den nya stadsdelen Oceanhamnen. Helsingborgarna fick dela med sig av sina minnen kring hamnen – allt ifrån roliga och knasiga minnen till mer vardagliga eller tragiska minnen. Under insamlingen av minnen och berättelser upptäcktes att de flesta byggnaderna och andra ting som var centrala i berättelserna nu var försvunna. Det var i minnet som hamnen levde vidare hos de invånare som en gång i tiden spenderat tid där.

Från modell till digital verktygslåda

Utifrån erfarenheterna från insamlandet av minnen från Oceanhamnen, utvecklades en modell som sedan omvandlades till en användbar och pedagogisk digital verktygslåda. Syftet med att skapa en verktygslåda av modellen var dels att göra metoden mer användarvänlig, dels att sprida metoden till andra platser både nationellt och internationellt för att tillgängliggöra arbetssättet till fler. I den digitala verktygslådan samlas metoder för hur vardagsberättelser och till exempel översikts- och detaljplaner kan kopplas ihop och därmed användas som ett effektivt verktyg i stadsplaneringen.

I projektet poängteras att det är stadsplanerare som är experter på stadsutveckling men att det är invånarna som är experter på området. Modellen och verktygslådan ska fungera som ett tillvägagångsätt att kombinera dessa olika former av expertis. Verktygslådan hjälper användaren att, genom olika metoder, översätta och tolka människors berättelser om minnen till praktisk stadsutveckling där minnen tar plats i hus, vägnät och gatunamn med mera.

Projektet visade på hur staden blir en plats där det immateriella och det materiella smälter samman. Människors identitet skapas kring platser vilket kan vara en förklaring till att materiella förändringar av en plats kan innebära starka känslor för de som bor eller vistas kring platsen.

– Jag tycker att en viktig sak med projektet har varit just samverkan, där alla aktörer varit delaktiga utifrån sin kompetens och sina förutsättningar. En annan sak är att metodutvecklingen skett genom att metoden praktiskt har prövats i olika projekt; översiktsplan, detaljplan/gestaltning och arkitekttävling med mera, säger Elisabeth Högdahl.

Minnesplaneringsmetoder

Verktygslådan som utvecklats, med finansiering från Formas, heter Minnesplaneringsmetoder. Den samlar tips för hur man, på olika sätt, kan lyssna på människors minnen och berättelser, hur man kan tänka kring insamling och systematisering av material samt hur man kan använda materialet för at skapa platsutveckling.

Projektet har också fokuserat på gestaltning och arkitektur. Metoderna har testats och utvecklats i samverkan med Helsingborgs stad och Järfälla kommun. Helsingborgs stad har testat minnesplaneringsmetoder i sin översiktsplan och i en arkitekttävling. Järfälla kommun har testat metoden i utvecklingen av Jakobsbergs centrum där de bland annat haft samtal med invånare i samband med utställningar och hemvändardagar.