En av Sveriges största hållbarhetsutmaningar är den miljöpåverkan som konsumtion medför. I dag ser vi att flera städer och kommuner runt om i Sverige har upprättat ambitiösa mål för att minska konsumtionens negativa effekter på miljön, men det saknas verktyg och metoder för att följa upp dessa. Hur kan man beräkna påverkan från konsumtion på nationell nivå och applicera det på lokal nivå? I det Formas-finansierade projektet Konsumtionskompassen har man utvecklat ett digitalt verktyg för att analysera klimatfotavtrycket på postnummernivå.
Höga hållbarhetsambitioner på lokal nivå
I dag ligger Sveriges utsläppsnivå från konsumtion på nio ton per person och år. För att Sverige ska kunna nå klimatmålen som definierats i Parisavtalet och komma ner i utsläppsnivåer på ett ton per person och år krävs radikala åtgärder – inte minst på lokal nivå. Flera av Sveriges kommuner har höga hållbarhetsambitioner och gör satsningar för att minska sin klimatpåverkan bland annat genom att implementera Agenda 2030 på lokal nivå och uppmuntra sina invånare till en mer hållbar livsstil.
En återkommande utmaning i kommuners hållbarhetsarbete har varit bristen på utsläppsdata på lokal nivå. På grund av avsaknaden av detaljerade data över lokal konsumtion går det inte att undersöka hur beteenden och klimatfotavtryck varierar och därmed inte heller hur riktade åtgärder kan utvecklas. För att kunna förstå utmaningar och mäta vilka framsteg som görs har Stockholm Environment Institute (SEI) tagit fram en konsumtionskompass som kan användas gratis av kommuner och andra aktörer för att kartlägga konsumtionsbaserade utsläpp för hushåll i den egna kommunen.
Konsumtionskompassen
Projektet Konsumtionskompassen leds av SEI och har fått finansiellt stöd av Formas genom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande. I projektet har man tagit fasta på att kommuner och städer spelar en avgörande roll för klimatarbetet och vikten av att de har effektiva verktyg för att förstå hur de påverkar klimatet. Förhoppningen med konsumtionskompassen är att den ska hjälpa lokala aktörer att bekämpa klimatkrisen – både innanför och utanför städer. Konsumtionskompassen är ett digitalt Excelverktyg som hjälper aktörer att illustrera, analysera och minimera klimatpåverkan från hushållens konsumtion för att skapa ökad insikt i hur det lokala konsumtionsmönstret varierar inom kommunen och mellan olika konsumtionskategorier.
Arbetet att ta fram en konsumtionskompass har letts av SEI i samarbete med Umeå kommun och Kalmar kommun. Målsättningarna i projektet är att stödja kommuners strategiska arbete att minska klimatpåverkan, att bygga kapacitet bland beslutsfattare och andra aktörer inom hållbar konsumtion samt att bidra till ökad kunskap om hur konsumtionsbaserade utsläpp kan angripas genom riktade styrmedel och åtgärder. Förhoppningen är också att verktyget ska fungera som ett stöd för Sveriges färdplan för ett nettonollutsläpp till år 2045. Verktyget illustrerar vilka konsumtionskategorier som bidrar till mer utsläpp (så kallade ”hotspots”) och skapar på så sätt förståelse för vilka kategorier som bör prioriteras.
Konsumtionskompassen är dessutom tänkt att fungera som ett stöd för reflektion och diskussion om nödvändiga förändringar i konsumtionsmönster samt kommuners möjlighet att främja denna förändring. På så vis främjas kunskapsutbyte mellan kommuner och andra aktörer.
“Efter flera års arbete är vi otroligt stolta över att presentera Konsumtionskompassen som analyserar, visualiserar och kartlägger hushållens utsläpp från konsumtion. Konsumtionskompassen bidrar till utveckling av nya initiativ och aktiviteter inom kommunerna för att adressera klimatpåverkande utsläpp. ”
— Katarina Axelsson, forskare vid SEI
Metodik
Konsumtionskompassen skalar ner konsumtionsutsläpp till kommun- och postnummernivå och inkluderar både direkta och indirekta utsläpp. Statistiska centralbyrån tillhandahåller statistik över svensk hushållskonsumtion på nationell nivå där man använt ett internationellt klassificeringssystem för att uppskatta hushållens konsumtion inom olika kategorier. I Konsumtionskompassen används denna data med komplettering av andra datauppsättningar vilket har gjort det möjligt att skala ner data från nationell nivå till postnummernivå. SEI tillämpar två grundläggande tillvägagångssätt på statistiken: (1) ”bottom-up”-strategi där data som visar faktisk konsumtion har använts. Denna strategi är tillämpad vad gäller den faktiska konsumtionen av hushållens användning av personbilar som visar körd sträcka på årsbasis samt vilken typ av bränsle som används. (2) ”top-down”-strategi där data på nationell- eller kommunnivå har skalats ner med hjälp av olika metoder. Bland annat har man använt Mosaic-profiler vilket är data där den svenska befolkningen delas in i så kallade livsstilsgrupper som finns representerade på postnummernivå utifrån sina konsumtionsmönster av till exempel livsmedel, kläder och möbler med mera.
Konsumtionskompassen täcker alltså alla Sveriges kommuner och postnummerområden och möjliggör därför för användaren att jämföra utvalda kommuners klimatfotavtryck för över 100 konsumtionskategorier. För varje kategori kan du se vilka postnummerområden som har högst respektive lägst utsläpp inom varje kategori. Data från kompassen visar att konsumtionsutsläppen varierar mycket inom kommuner och att det är en stor spridning inom konsumtionskategorierna.
Konsumtionskompassen som lanserades i april i år är en del av ett långsiktigt arbete med målsättningen att regelbundet uppdateras och utvecklas. Du kan själv utforska ditt postnummerområde och skapa en förståelse över vilka riktade insatser som behövs i din kommun för att Sverige ska nå nettonollutsläpp till år 2045.
