Byggnadssektorn har en stor påverkan på miljön och ansvarar för en betydande del av samhällets resursanvändning. För att byggnadsbranschen ska kunna vara en del av omställningen innebär det bland annat att icke-förnybara material behöver bytas ut till förnybara material. För att det ska bli möjligt att byta ut till biobaserade byggmaterial behöver beslutsfattare och praktiker information om materialets tekniska och miljömässiga prestanda. I studien Kunskapsbehov för omställning till biobaserade byggnadsstommar har forskare från RISE sammanställt en syntes av kunskapsläget.
Teknisk prestanda, hållbarhet och cirkulär materialanvändning
En omställning till en biobaserad samhällsekonomi för minskad klimatpåverkan är väl diskuterad. Byggnadsbranschen har en väsentlig påverkan på klimat och miljö, men här finns också stora möjligheter till förändring som kan lindra branschens negativa effekter.
Trä är det enda, än så länge, konkurrenskraftiga biobaserade materialet. Ändå är det bara ca 20 % av Sveriges flervåningshus som har stommar av trä. Under de senaste decennierna har städer engagerat sig i byggande med trä och satsningar har gjorts för att trä ska bli det självklara alternativet till andra stommaterial i högre byggnader, men förändring tar tid. Det behövs teknisk utveckling, metoder för hållbarhetsanalyser, nya affärsmodeller, ändrade beteenden med mera. Mot denna bakgrund tog forskare från RISE fram en syntes över kunskaper såväl som kunskapsbrister om biobaserade byggnadsstommar. Syftet med syntesen var att förse beslutsfattare med kunskap så att de kan bidra till en omställning av byggbranschen och en utveckling vad gäller teknik, hållbarhet och cirkularitet för biobaserade stommar.
I kunskapssammanställningen gällande teknik har forskarna avgränsat studien till byggnader med stomme av trä med fler än två våningar. Här har bland annat kunskapsutvecklingen i Sverige sedan hävningen av förbudet mot att bygga fler än två våningar i trä 1994 och de följande 20 åren analyserats. I sammanställningen av kunskap om hållbarhet undersöktes biobaserade byggnadsstommars miljömässiga och sociala hållbarhet. Här ställdes frågor som till exempel om det är hållbart att öka andelen biobaserat material i byggnadsstommar, vilka indikatorer för miljömässiga och sociala konsekvenser som vanligtvis används och om det finns brister i metoderna för att bedöma dessa indikatorer med mera. Gällande cirkulär materialanvändning undersöktes olika initiativ och metoder i Sverige och andra länder för att återvinna och återanvända trästommar.
Biobaserat material för ökad klimatvinst
Studien visar att det finns publicerade kunskap gällande att hus med trästomme kan byggas så att de får god teknisk prestanda när det kommer till brandskydd, bärförmåga, stadga, beständighet och bullerskydd. Det kräver dock att utformning och byggande sker med noggrannhet och omsorg om detaljer samt att frågor som till exempel detaljutformning för brandskydd, bullerljud, stegljud med mera hanteras på rätt sätt. Efter hävningen av förbudet om att bygga fler än två våningar i trä 1994 skedde en snabb utveckling av byggsystem och lösningar. I samband med utvecklingen togs riktlinjer och handböcker fram, och man kunde se en revidering av krav i byggregler och utveckling av metoder mer anpassade till träbyggande. Detta visar att anpassning till nya material är möjlig och kan hanteras på ett effektivt sätt.
Syntesen visar också i de flesta sammanhang att biobaserade byggnadsstommar ger väsentliga klimatvinster i förhållande till stommar av icke biobaserat material. Dock finns det fall där biobaserat material inte är det mest klimatsmarta alternativet, därför behöver en bedömning av material göras från fall till fall.
I Sverige är det en utmaning med materialåtervinning eftersom Sverige har god tillgång till jungfrulig råvara. Dessutom har Sverige väl fungerande system där kraftvärmeverk som kan ta emot allt virke som blivit över vid byggnation. I syntesen visar forskarna att återanvändning av trästommar är den strategi som kan vara mest fördelaktig för Sverige och som ger mest miljö- och kostnadsnytta. Olika länder har kommit olika långt när det kommer till strategier för cirkulär materialanvändning. Tillgång till råvara, pris och avstånd mellan städer är några faktorer som påverkar besluttagandet av cirkulär materialanvändning.
Slutligen, syntesen kan konstatera att det finns goda skäl för en byggherre som vill minska klimatpåverkan vid nybyggnation att beakta byggnadsstomme av biobaserat material som ett alternativ. I de flesta fall har biobaserade byggnadsstommar varit ett mer klimatvänligt och energieffektivt material som dessutom uppfyllt krav om teknisk prestanda.
Läs hela forskningsrapporten här: Forskningsrapport
Om du har några frågor om projektet, kontakta Ylva Sandin, forskare på RISE. ylva.sandin@ri.se
Foto: Nicolas Gutierrez/Unsplash
