I Lund har Statens fastighetsverk, med stöd från Delegationen för hållbara städer, provat ett helt nytt arbetssätt för att energieffektivisera de historiskt unika byggnaderna i Lundagård. Resultatet är ökat samarbete med hyresgäster, kreativa lösningar och minskad energianvändning.

Lundagård är universitetets och stadens kärna med flera kända byggnader med stort kulturhistoriskt värde. Att arbeta med energieffektiviseringar i denna typ av miljöer kräver extra omsorg. Det handlar om att bevara den unika arkitekturen och de historiska värdena, och samtidigt anpassa byggnaden till dagens klimat- och energikrav.

– Som statlig myndighet har vi ganska höga krav på oss att spara energi, men samtidigt handlar det om historiska byggnader där vi egentligen inte får göra något, som att byta fönster eller tilläggsisolera. Därför har vi i det här projektet gått utanför boxen och tänkt på ett annorlunda sätt, berättar Maria Nordh, förvaltningsområdeschef på Statens fastighetsverk.

Tack vare projektet Hållbar Kunskapsstad Lund NE har man kunnat prova nya arbetsmetoder för att hitta rätt användning för byggnaderna och skapa moderna och energieffektiva lokaler. Med utgångspunkt i byggnadens specifika förutsättningar har man analyserat vad huset är bäst lämpat för och därefter fört en dialog med hyresgästen kring användningen.

– I vanliga fall börjar ett projekt med en diskussion med hyresgästen kring deras önskemål och sedan anlitas arkitekten som ritar och energikonsulterna får anpassa sig. Nu har vi istället utgått från byggnaden och frågat oss vad den tål, sedan har en energikonsult arbetat utifrån det och därefter tar vi diskussionen med hyresgästen, berättar Maria Nordh.

Energiperspektivet integreras sedan i arbetet när det arkitektoniska förslaget för ombyggnaden tas fram. Exempel på åtgärder som genomförts är tilläggsisolering samt installation av energieffektivare belysning och nya ventilationssystem där värmen återvinns.

Statens fastighetsverk kommer fortsätta att tillämpa arbetssättet i Lundagårds byggnader och har sett ett stort intresse både internt och från andra aktörer. Nästa steg blir att fördjupa samarbetet ytterligare med de hyresgäster som flyttar in i byggnaderna och tillsammans titta på beteendeförändringar som kan ge ännu större energivinster.

– Det har varit en spännande resa där vi haft inställningen att ingenting är omöjligt och tittat på allt med positiva ögon och öppet sinne. Det är ett roligt sätt att arbeta på som triggar alla att bli mer kreativa och även hyresgästerna har varit positiva. Miljömedvetenheten finns i hela samhället och förklarar vi för dem varför en viss förändring inte går att göra så har de förståelse för det, säger Maria Nordh.

Projektet Hållbar Kunskapsstad Lund NE, som pågått 2010-2014, är en av Lunds hittills största satsningar på hållbar stadsutveckling och har varit ett samarbete mellan Statens fastighetsverk, Akademiska Hus, AF Bostäder, Ikano och Lunds kommun. Förutom de konkreta resultaten har samarbetet i sig har också gett en rad positiva effekter.

– I vanliga fall samarbetar vi inte så mycket med kommunen utan det handlar mest om bygglov och liknande. Därför har det varit trevligt att knyta kontakter och se hur mycket kompetens som finns, både hos kommunen och hos de andra aktörerna. Projektet har varit en dörröppnare för framtida samarbeten och lett till samtal som annars inte hinns med i det dagliga arbetet, säger Maria Nordh.

Text: Ulrika Celin Wedin, kommunikatör, Lunds kommun
Foto: Kennet Rouna