2022-års konferens, som arrangerades den 6 oktober, kretsade bland annat kring vilka värden och kvaliteter i våra gestaltade miljöer som är betydelsefulla att bevara och utveckla när exempelvis väpnad konflikt, klimatförändringar, hotat kulturarv, resurshushållning, ohälsa eller segregation utmanar. Denna gång var det möjligt att delta både på plats i Stockholm eller på länk.
Årlig konferens om våra gestaltade livsmiljöer
Med avstamp i politiken för gestaltad livsmiljö arrangerar Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd sedan 2020 en årlig gemensam konferens. Syftet är att inspirera, men även att ge deltagaren teoretisk fördjupning och visa lärande exempel. Programmen omfattar såväl svenska som internationella talare. Konferenserna riktar sig till dig som arbetar på kommunal, regional och statlig nivå eller som privat aktör.
Sedan 2021 presenteras Årets strålkastare på konferensen. Myndigheterna vill på detta sätt uppmärksamma lokala och regionala aktörer som i sitt arbete belyser den gestaltade livsmiljöns olika perspektiv och som därmed lyfter den nationella politiken för gestaltad livsmiljö.
Årets strålkastare 2022
Årets Strålkastare utses av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd i samband med att de fyra myndigheterna samarrangerar den årliga konferensen för gestaltad livsmiljö. I år har fyra projekt hamnat i strålkastarljuset som goda exempel: Svenska byggnadsvårdsföreningen, Region Skånes utbildning i gestaltad livsmiljö, Forskningsstationen vid Konsthall C och Mötesplats Steneby. Porträttbilderna finns för nedladdning i Boverkets pressrum.
Byggnadsvårdsföreningen banar väg för hållbarhet och återbruk
I nära fem decennier har Svenska byggnadsvårdsföreningen bedrivit en idog kamp för det byggda kulturarvet. Föreningen informerar och sprider kunskap om den gedigna kompetens och kvalitet som ligger bakom många av våra livsmiljöer – och propagerar för resurshushållning och återbruk. Deras ihärdiga och uthålliga arbete har lett fram till att Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd har utsett föreningen till en av Årets Strålkastare 2022.
Tomas Nyström, Byggnadsvårdsföreningen.
Fotograf: Ricard Estay/Statens konstråd.
- Vår målgrupp är egentligen hela den svenska allmänheten. Vi vill vara samma sak för den byggda kulturmiljön som Svenska Naturskyddsföreningen är för vår natur, förklarar Tomas Nyström, arkitekt och styrelseordförande för Svenska byggnadsvårdsföreningen.
Byggnadsvårdsföreningen grundades som en ideell och oberoende organisation i samband med att Europarådet utlyste ett byggnadsvårdsår 1975. Då hade man i samhället börjat inse att det inte skulle gå att bara fortsätta riva allt gammalt och ersätta med nytt och modernt i miljonprogrammets anda. Norge och Danmark hade liknande föreningar sedan länge, och nu var det dags för en engagerad skara i Sverige att börja rädda hus. Visby, Engelsbergs bruk och Falun utsågs till pilotprojekt genom redan utförda insatser för byggnadsvården. Ända sedan dess har föreningen verkat för ett långsiktigt bevarande och vårdande av den byggda miljön, inklusive kulturlandskap och tomter från olika tidsepoker.
Samarbeten över hela landet
Det har dock inte handlat om högljudda protestaktioner kring spektakulära projekt, utan om ett strävsamt arbete i stort som smått med att skriva yttranden, utbilda, stötta och opinionsbilda.
- Vi brukar inte heller agera ensamma, utan vi samarbetar med såväl proffs som amatörer och med dussintals organisationer både i Sverige och utomlands, säger Tomas Nyström.
Föreningen ger ut en uppskattad och tipsfylld tidning, Byggnadskultur, och arrangerar temadagar, utbildningar och visningar av goda exempel på välbevarade eller intressanta kulturhistoriska bebyggelsemiljöer runt om i landet. Syftet är att utifrån forskning och kunskap främja såväl gammal som nyare bebyggelse och hålla liv i ovärderlig kunskap om olika beprövade byggnadstekniker.
Föreningen har tre anställda vid kansliet samt frivilliga företrädare på regional och lokal nivå i samtliga län. Dessa är antikvarier, hantverkare och tjänstepersoner – eller bara allmänt intresserade.
- Vi gör framsteg, men det går inte av sig självt. Vi är många som är beroende av varandra. Det krävs inte minst att vi kan hänvisa till duktiga hantverkare som kan göra vad som behövs.
Äldre byggnader kräver respekt
Det ambitiösa arbetet för att skydda en god gestaltad livsmiljö har fungerat som en murbräcka för ökat återbruk och om vikten av att ta vara på, respektera och använda sådant som redan är byggt.
- På 1980-talet började människor äntligen ifrågasätta rivandet, säger Tomas Nyström. Sedan har det varit en utdragen process för att vårda det vi har. Fast det är tveeggat: ibland ställer samhället så höga krav på det som redan är byggt att det till slut måste ersättas med nytt, om intressenterna inte undersöker och väljer de alternativa lösningar som bland annat byggnadsvården hänvisar till.
Faktum är att bara en liten del av Sveriges alla byggnader är uppförda före 1910. Föreningen siktar dock brett – på all byggd miljö och alla tekniker och metoder som använts genom årtiondena.
- Byggnadsvården börjar egentligen så fort någon fått har slutbesked för användning av en ny byggnad, säger Tomas Nyström.
När tryggheten ställs på sin spets
Engagemanget bygger på vetskapen om hur stort värde den byggda miljön har för oss människor. Den gör att vi känner igen oss i vår omgivning, och den är något att relatera till när vi tar viktiga beslut. Om den gestaltade livsmiljön omkring oss försvinner, påverkas våra minnen och vår identitet.
- Se bara på hur man ville återskapa bombade europeiska städer efter andra världskriget, säger Tomas Nyström. Det var viktigt att återfå en kulturell kontinuitet. Själv blev jag berörd när man rev i min hemstad Vetlanda på 1960-talet. Det är fortfarande min drivkraft.
Svenska byggnadsvårdsföreningen
- Ser byggnader som värdefulla resurser
- Värnar om hotade kulturhistoriska hus
- Erbjuder rådgivning inom byggnadsvård
- Främjar forskning inom byggnadsteknik
- Informerar, utbildar, påverkar och debatterar
Region Skåne sprider kunskap om möjligheterna med gestaltad livsmiljö
Samarbete är nyckelordet när tre av Region Skånes verksamheter tillsammans erbjuder vitt skilda tjänstepersoner vid Skånes 33 kommuner utbildning i gestaltad livsmiljö. Initiativet är såväl ambitiöst som jordnära och spänner över så många gränser och funktioner att det har utsetts till en av Årets Strålkastare 2022 av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd.
Henriette Michaelsen, arkitekt vid Region Skånes fastighetsbolag Regionfastigheter.
Fotograf: Ricard Estay/Statens konstråd.
- Vi hade 138 deltagare under vårens fem grundkurser och lär ha ett 40-tal deltagare vid vart och ett av de tre längre utbildningstillfällena under hösten, säger Henriette Michaelsen, arkitekt vid Region Skånes fastighetsbolag Regionfastigheter. Målet är att vi ska nå ut med kunskap om gestaltad livsmiljö på flera nivåer och få se nya samarbeten och innovativa idéer.
Det är Regionfastigheter som ligger bakom kursen om politikområdet gestaltad livsmiljö tillsammans med Region Skånes kulturförvaltning och Avdelningen för regional utveckling. De har samlat en arbetsgrupp bestående av arkitekter, landskapsarkitekt, arkeolog och konstvetare för att säkerställa en givande tolkning och inte minst en inspirerande vidareförmedling av den skånska versionen av den nationella strategin för gestaltad livsmiljö. Kursen är det senaste tillskottet i flera års engagerat och vägledande arbete med att öka kunskapen om vikten av gestaltad livsmiljö på regional och kommunal nivå. Dessa inspiratörer och utbildare gör nu en insats för att hjälpa kommunerna att implementera ett strategiskt tänk.
- Många kommuner har kommit långt, medan andra behöver stöd och stimulans. Vi har bjudit in mycket brett och tvärsektoriellt till kursen och vi håller våra utbildningsträffar runt om i Skåne för att få en så bred målgrupp som möjligt, säger Henriette Michaelsen.
Någonting för var och en
Bland deltagarna finns en bred flora av tjänstepersoner inom miljö, kultur och fysisk planering. Under kursen får de möjlighet att diskutera gestaltad livsmiljö över kommungränser och yrkeskategorier och upptäcka nya vägar till samarbete. Höstens tre dagar långa fördjupningskurser hålls på olika platser med teman som speglar olika perspektiv av gestaltad livsmiljö. Först ut är Eslöv med temat ”Platsens betydelse och kompetens i gestaltning”. Sedan dryftas frågeställningen om hur vi kan samverka för socialt hållbara livsmiljöer i Kristianstad. Slutligen blir det samling i Lund för kurs kring temat ”Från politik till rum”. För att säkra upp kvaliteten följs kursen av två referensgrupper, en med representanter från kommunerna och en med experter från branschen.
Nätverket växer redan
Henriette Michaelsen, som både arbetar med arkitektur i praktiken och verkar för ökad kännedom om arkitekturens betydelse, benämner alltjämt kursen som ”ett experiment”. Hon kan dock redan avslöja att responsen från deltagarna varit enbart positiv.
- Vi har så många idéer att vi troligen behöver anordna kommunutbildningen till våren igen. Vi har också etablerat ett nätverk som växer och som kan föra aktiviteterna vidare i annan form. Det är just ett sånt här ökat förvaltnings- och gränsöverskridande samarbete inom olika förvaltningar och även olika kommuner emellan som vi hoppas kunna fortsätta att utveckla.
Forma ett bättre samhälle
I och med den ökande kunskapen skapas förutsättningar för enskilda kommuner att likt Region Skåne sätta sin egen lokalt präglade version av den nationella strategin på pränt. Det blir möjligt när fler tjänstepersoner vid olika förvaltningar blir varse om vikten av en helhetssyn på utformningen av platser där människor lever och verkar. Arkitektur, form, design, konst och kulturmiljö kan bidra till ett hållbart, jämlikt och mindre segregerat samhälle där alla kan påverka vår gemensamma miljö.
- Allt vi planerar är en del av något större, säger Henriette Michaelsen. Det finns gott om verktyg, kunskap och dokument att tillgå för den som vill omsätta strategin i praktiken. Som arkitekt gläder det mig att vi har en nationell strategi som riksdagen står bakom och en formulerad strategi för Skåne. Nu är utmaningen att integrera strategin i kommunernas arbete. Tillsammans kan vi forma nya samarbeten, öka kvaliteten i den byggda miljön och skapa ett bättre samhälle.
Tips från Region Skåne
Vill ni sprida kunskap om gestaltad livsmiljö?
- Sätt ihop en bred styrgrupp
- Diskutera fram ett kursupplägg
- Finn er egen väg (eller ta efter Skåne)
- Fokusera på beslutat innehåll
- Låt referensgrupper tycka till
- Bjud in alla berörda discipliner
- Tänk både stad och landsbygd
Forskningsstationen gör konsten tillgänglig här och nu
Vad gör ett betonggrått tempel bland småhusen vid skogen i Stockholmsförorten Hökarängen? Jo, det drar in den offentliga konsten ända in i hemmets lugna vrå. Konsthalls C:s forskningsstation är en utmanande kulturinstitution och ett gästresidens för konstnärer – men ändå inte större än ett kompakt Attefallshus i en avskild villaträdgård. Det gränsöverskridande projektet har utsetts till en av Årets Strålkastare 2022 av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd.
Per Hasselberg, Forskningsstationen.
Fotograf: Ricard Estay/Statens konstråd.
Forskningsstationen är egentligen bara det senaste inslaget i lång gemensam process som syftar till att både gynna konstnärers och forskares möjligheter att arbeta och föra ut konsten i lokalsamhället. Arbetet är en fortsättning på den samverkan mellan konstnärliga krafter och den ideella intresseföreningen Hökarängens Stadsdelsråd som bland annat har resulterat i en konsthall i en av allmännyttans tvättstugor. Konsthall C, som är en kombination av konstverk, stadsförnyelseprojekt och institution, har sedan 2004 blommat ut till en lokalt förankrad aktör inom utveckling av konst- och stadsbyggnadsprocesser. Men det har varit trångbott att hysa tillresta konstnärer och forskare.
Gästbostaden i trädgården
För att få till en fungerande gästbostadslösning samarbetade Konsthall C med stadsdelsrådet och den lokala husägarföreningen kring en förfrågan bland småhusägarna i närområdet. Vem i Hökarängen skulle kunna tänka sig att upplåta sin privata trädgård för ett residens i form av en forskningsstation?
- Vi var nära två gånger, men misslyckades. Det är ingen självklar sak att släppa in främmande forskare på sin tomt. Tredje gången gillt fick vi däremot till ett unikt avtal med en familj, berättar Per Hasselberg, konstnär och vice ordförande i Hökarängens Stadsdelsråd.
Det innovativa juridiska avtalet innebar att Konsthall C fick bygga och disponera ett Attefallshus på familjens tomt under en period om åtta år och att huset sedan skulle tillfalla den modiga familjen. Ett kollektivt arbete drivet av Konsthall C:s verksamhetsledare Erik Annerborn, arkitektkontoret Spridd och byggaren Dekorverket gjorde att forskningsstationen stod klar sommaren 2019 på familjen Rendes tomt vid Kontoristvägen 61.
Monument i miniformat
Forskningsstationen är en satellit till Konsthall C och hyser även tillfälliga konsthändelser. Då upplägget löser upp gränsen mellan offentligt och privat, fick byggnaden en speciell arkitektur och utformning.
I det lugna villaområdet skapades en liten monumental grå byggnad som trots sitt blygsamma format signalerar anrik institution för konst och kultur. Som ett tempel som ersatt vad som normalt vore en carport uttrycker den klassisk storslagenhet. Samtidigt agerar den länk till såväl områdets historia som egnahem och dagens samarbete som förenar konst, stadsplanering och lokalt engagemang.
- Arkitektkontoret Spridd är verkligen bra på gestaltad och omgestaltad livsmiljö och har stor känslighet för befintliga kvaliteter, säger Per Hasselberg. Det blev ett litet tempel i betong, ett konstverk som tar med det offentliga torget till villaområdet.
”Konst är livsglädje”
Per Hasselberg menar att Konsthall C och forskningsstationen är uttryck för ett annat sätt att se på konsten, det offentliga och det privata. I Hökarängen testas gränserna för vad konsten kan göra, som ett verktyg för människor att hantera verkligheten och som ett verktyg för att förändra verkligheten.
- Konst skapar livsglädje och nya möjligheter. Det här projektet visar att det går att öppna upp sitt hem för konsten och att vi alla behöver vara med och gestalta vår egen livsmiljö. Vi håller ju till i tvättstugan, som är allmännyttans del av samhällsbygget. Men vi är också i villaområdet, där den privata äganderätten dominerar, säger Per Hasselberg, och fortsätter:
- Gränser ska prövas och koncept jämföras, invånarna i Hökarängen är väldigt skarpa, kreativa och lösningsorienterade. På så vis verkar vi över gränserna här i lokalsamhället.
Gestaltad livsmiljö som problemlösare
Engagemanget och värmen från alla inblandade, från stadsdelsrådet till familjen som äger tomten, är imponerande. Stadsdelsrådet vill påverka den gestaltade livsmiljön för en bättre vardag i Hökarängen och familjen tycker om att ha en mötesplats för konstnärer från när och fjärran. Forskningsstationen är en kontaktyta mot världen och har på senare tid hyst en ukrainsk konstnär. Faktum är att det nu finns ömsesidigt intresse för ännu ett bygge av en forskningsstation i en annan av villaträdgårdarna.
- Det känns hedrande att utses till Årets Strålkastare. Låt oss ta det som en uppmaning om att se gestaltad livsmiljö som något vi kan använda för att lösa samhällets problem. Vi behöver mer kritiskt tänkande människor, inte fler fula grejer som bara händer utan att någon tänker till varför.
Goda råd från Hökarängen
- Satsa på lokal samverkan
- Våga tänja på gränserna
- Skapa utrymme för konst
- Öppna upp för nya möten
- Gestalta er egen livsmiljö
Konst, design och delaktighet blåser nytt liv i Dals Långed
Mötesplats Steneby i Dals Långed är ett gott exempel på hur konstnärliga krafter kan vända utvecklingen i en glesbygd med dyster befolkningskurva. Nya förutsättningar för konst och design på bred front bidrar till förnyelse, företagande, turism och ökad service. Initiativet är utsett till en av Årets Strålkastare 2022 av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd.
Anders Lindgren, Mötesplats Stenebys
Fotograf: Ricard Estay/Statens konstråd.
- Det här visar att det går att utveckla livsmiljön på landsbygden med hjälp av konstnärer och konsthantverkare, säger Anders Lindgren, verksamhetsledare för Mötesplats Steneby. De kan se till helheten och är riktigt bra på gestaltad livsmiljö. Det skapar tydliga resultat för samhället.
Utbildning som ljus i mörkret
Dals Långed i Bengtsfors kommun i nordvästra Dalsland är naturskönt, men har präglats av en negativ befolkningsutveckling. Till millennieskiftet hade orten gradvis förlorat det mesta av sitt lokala utbud. Övergivna hus gapade tomma i centrum och det var svårt att se hur kräftgången skulle kunna brytas.
Det fanns dock utbildare inom konst, design och konsthantverk på plats. Dels den anrika stiftelsen Stenebyskolan, och dels HDK-Valand vid Göteborgs Universitet, som erbjuder högskoleutbildning i design och konst inom möbel, textil och metall. Det innebar att konstnärliga förmågor, som förälskat sig i bygden, började slå sig ner i Dals Långed efter sin examen och starta olika kulturproducerande verksamheter. I grannbyn Fengersfors skedde en liknande utveckling. Där skapade föreningen Not Quite förutsättningar för kulturproduktion, utställningar och besöksmål med café i det gamla pappersbruket. Flera kreativa kulturskapare etablerade sig med boende, ateljé eller verkstad antingen i Dals Långed eller Fengersfors, och de är i flera fall också verksamma på bägge platserna.
Öppnar för innovativa projekt
Ur insikten om att utbildade unga kan stanna för att utveckla sin egen näring och att kulturen kan vara en tillväxtfaktor föddes så Mötesplats Steneby 2015. På uppdrag och med stöd av Västra Götalandsregionen skulle verksamheten underlätta för konst och hantverk samt för ökad samverkan inom utbildning, kultur och företagande. Mötesplatsen var en del av Stenebyskolan tills GU Ventures tog över 2021. GU Ventures förvaltas av Göteborgs Universitet och jobbar med att kommersialisera idéer och forskning som spirar ur universitetet. Mötesplats Steneby fokuserar på att skapa möjligheter:
- Vi är noga med att dessa duktiga och kreativa människor själva ska komma fram till olika förslag, säger Anders Lindgren. Vi ska bara skapa rätt förutsättningar och serva dem. Vi ordnar nya möjligheter tillsammans. Vi har resurserna, de har idéerna och kompetensen.
Värnar om konstnärlig frihet
Det har resulterat i vitt skilda aktiviteter, såsom en testbädd för produktion av hållbara träprodukter, en bilpool, en återbruksgalleria och ett svenskt-danskt projekt för destinationsutveckling.
- Vi stöttar projekt utifrån tre kriterier, utan att inkräkta på den konstnärliga friheten. Ett projekt ska förstås utgå från konst, design och hantverk, men också gå i linje med en hållbar omställning och bidra till en kulturdriven samhällsutveckling, säger Anders Lindgren.
Han har själv arbetat som konstnär och vet hur viktigt det är med understödjande kulturutveckling.
- Där det finns vilja och energi, där hjälper vi till.
Föredömligt inom gestaltad livsmiljö
Mötesplats Steneby har öppnat för ett medskapande utöver det vanliga när det gäller gestaltad livsmiljö. Ett exempel är när det lokala utvecklingsrådet ville skapa trivsel och trevnad i Långeds park, ett vackert men eftersatt område med en nedgången gästhamn intill Dalslands kanal. I den vevan gästades Stenebyskolan av en amerikansk professor som reser jorden runt med sina studenter som utbildar sig till landskapsarkitekter och skapar parkområden i utsatta miljöer. Efter att ha hört hans föreläsning var utvecklingsrådet eld och lågor, varpå professorn lade sin sommarkurs på plats. Dessutom ordnades stipendier så att även studenter från utbildningarna i Steneby kunde delta. Hela projektet förankrades genom undersökningar kring lokalbefolkningens behov och önskemål samt gemensamma utvärderingar av ritade förslag. Slutligen röstade de boende fram sitt favoritförslag. Åtta veckor senare hade platsen en bastu och ett utekök i amerikansk ostkuststil. Det inkluderande projektet gav ett omsorgsfullt utformat landmärke.
Skapar själva nya mötesplatser
Dals Långed drar således nytta av att konstnärer och designers bidrar till den miljö de ska verka i.
- Vi kan åstadkomma en gestaltad livsmiljö tillsammans, säger Anders Lindgren. Vi har fortsatt i den andan och satsat mycket på projekt som rör gatumiljön. Vi har också bidragit till Studio Växt som är ett ställe för coworking och möten här i Dals Långed. Det är skapat av en grupp alumner från HDK-Valand. Flera av dem kommer från andra länder och några av dem från Sverige. De har själva designat, byggt och stått för sin rumsliga gestaltning.
”Kulturen lyfter”
Mötesplats Steneby arbetar för att det ska vara möjligt att leva och arbeta med kultur i Dalsland. Utifrån devisen ”Kulturen lyfter” sammanför verksamheten tre perspektiv: Material making and innovation, kulturdriven samhällsutveckling och hållbar omställning. Tanken är att när dessa tre samverkar så skapas mervärden som gör att människor har det roligt och meningsfullt tillsammans.
