Folkhälsomyndigheten arbetar brett med kunskapsstöd, analys och uppföljning om klimatförändringens påverkan på hälsa, klimatomställningen och anpassningen till ett förändrat klimat som behövs för att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot.
Synergier i miljö- och klimatarbetet
Kunskapsstöd och analys om hälsokonsekvenser
Folkhälsomyndigheten har gjort en risk- och sårbarhetsanalys över de hälsorisker som är mest relevanta för Sverige utifrån ett förändrat klimat och det scenario vi är på väg emot. Analysen är gjord för flera olika hälsorisker och innefattar även områden där andra aktörer ansvarar för åtgärdsarbetet. Analysen utgör ett viktigt kunskapsstöd om varför människor blir sjuka, vem som blir drabbad, vad sannolikheten är under tidsperioden 2021–2050, samt ger en nulägesbild över Sveriges sårbarhet och kapacitet att möta de olika hälsokonsekvenserna. Värmeböljor och fästingburna smittor utgör de största riskerna för hälsan med ett förändrat klimat i Sverige, både i relation till allvarlighetsgrad och sannolikhet.
Folkhälsomyndigheten bistår även med kunskapsstöd och analys gällande klimatets påverkan på hälsa i vår internationella samverkan inom EU och WHO.
- Hälsokonsekvenser av klimatförändring i Sverige – En risk- och sårbarhetsanalys
- Hälsoeffekter av värmeböljor
- Internationellt arbete med hälsa i ett förändrat klimat
Uppföljning av klimatförändringens påverkan på hälsa
Vart fjärde år skickar Folkhälsomyndigheten i samverkan med SCB och regionala aktörer ut Miljöhälsoenkäten. Denna innehåller frågor om miljörelaterade exponeringar, självrapporterade besvär och sjukdomar. Sedan 2019 innehåller Miljöhälsoenkäten även frågor om oro för klimatförändringen. Resultaten hittar du tillsammans med en kunskapssammanställning i Miljöhälsorapport.
Folkhälsomyndigheten följer även återkommande sedan 2018 hälsoutfall under värmeböljor genom en webbpanel, där vi skickar ut frågor om besvär under perioder med höga temperaturer.
Folkhälsomyndighetens arbete med klimatanpassning
Vårt samhälle är planerat och uppbyggt utifrån ett visst klimat. Klimatanpassning innebär att rusta samhället och olika verksamheter till de nya utmaningar som den globala uppvärmningen ger.
Folkhälsomyndigheten har satt upp fem mål och en handlingsplan för vilka åtgärder som behöver genomföras de närmaste åren. Förutom att generellt integrera klimatförändringens påverkan på folkhälsan i vår verksamhet så arbetar vi med hälsorisker av värmeböljor, klimatrelaterade hälsorisker i inomhusmiljön, smittämnen i ett förändrat klimat och hälsorisker i Sverige av klimatförändring i andra länder.
Utöver det arbetar vi med vägledning för klimatanpassning gentemot hälso- och sjukvården för att på så sätt öka beredskapen och minimera de negativa hälsoeffekter av värmeböljor som vi redan ser idag, och som vi ser kommer att öka.
