Gods- och avfallstransporter i städerna ökar och utgör en utmaning när vi ska förtäta och skapa en levande städer tillägnad människan. Genom nya lösningar finns det möjlighet att hantera de miljömässiga utmaningarna som tunga transporter medför och samtidigt skapa förutsättningar för en attraktiv stadsmiljö. Det gäller tänka nytt och bygga vidare på goda erfarenheter.

Motiven till att vi förtätar våra städer är flera. Förtätning medför att redan gjorda investeringar i infrastruktur kan utnyttjas mer effektivt, det skapar underlag för ett varierat utbud av service och handel, medför bättre hushållning med mark och bättre underlag för kollektivtrafik och förutsättningar att stärka tillgängligheten. Samtidigt har vi mål om att stadens förtätning ska ske på ett sätt som skapar funktionsblandade och levande stadsmiljöer där gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras. Sammantaget leder tillväxt och förtätning av våra städer till att många komplexa system behöver samsas om mindre ytor och att samordna funktioner blir allt viktigare för att uppnå en hållbar samhällsutveckling.

Onlinehandeln ökar

Detta gäller även för att hantera de ökande flöden av urbana gods och avfallstransporter som städernas ekonomiska tillväxt och ökade handel ger upphov till. Den ökande E-handeln innebar att svenskarna under 2016 handlade online för knappt 85 miljarder. Samtidigt ställer vi högre krav på att de varor vi beställer på nätet ska levereras snabbt och med högre service och precision och fria returer. Sammantaget ger detta upphov till fler tur- och returtransporter av gods och avfall i städerna.

Om det är i städerna som vi ska lösa framtidens klimatutmaningar så har gods- och avfallstransporterna en viktig roll att spela. Emissioner från transporter får större konsekvenser eftersom fler människor drabbas av dem i staden. Nära 90 procent av jordens befolkning andas idag luft som anses hälsofarlig och en av de främsta källorna till föroreningar är trafikavgaser. Detsamma gäller för trafikbuller som idag är det näst största miljöproblemet i EU efter luftföroreningar, enligt WHO.

Att säkerställa välfungerande och effektiva godstransporter är samtidigt avgörande för städers tillväxt och ekonomiska utveckling, och för att attrahera nya invånare och verksamheter. För en social och miljömässig hållbar utveckling är det viktigt att minska de urbana transporterna och dess skadliga effekter i form buller och emissioner, och samtidigt gynna en utveckling av attraktiva, säkra och trygga stadsmiljöer med människan i fokus.

Goda exempel i Göteborg

Lindholmsleveransen och Stadsleveransen i Göteborg är goda exempel, där man utvecklat ett transportsystem med små, eldrivna fordon och samordnad distribution från en gemensam godsmottagning. Konceptet bygger på att gods körs till en gemensam mottagning där det lastas om och körs ut med små eldrivna fordon i området. I Lindholmsleveransen används returtransporterna för att samla in avfall vilket leder till en ytterligare effektivisering av transporter. Detta har medfört att godstrafiken i området har minskat med 90 procent. Till detta tillkommer värden som minskade utsläpp i stadsmiljön tack vare användandet av el-fordon och ökad säkerhet.

Stadsleveransen i Göteborg stad kör ut gods i små eldrivna fordon Foto: Göteborg Stad – För Liv och Rörelse

Blickar man utåt i Europa så finns det andra exempel på samlastningsprojekt för gods. Utvärderingar av dessa har visat på minskade koldioxidutsläpp på cirka 50 procent, minskat trafikarbete på 20-45 procent samtidigt som tiden för fordonens vistelse i gaturummen har minskat avsevärt. Kan vi koppla på avfallstransporterna så förbättras dessa siffror ytterligare. Tyvärr är system för samordning av avfallshämtning och paketleverans idag fortfarande mycket sällsynta.

Med den potential som samlastning visar och dess bidrag till den täta, attraktiva och levande staden är det anmärkningsvärt att det inte fått större spridning. En anledning är konkurrensen om yta i det begränsade stadsrummet, då en samlastningsstation (SLS) kräver yta på mark i centrala staden som konkurrerar med mark som är attraktiv för bostadsbebyggelse. Detta intresse behöver ställas mot de värden som genereras över tid med bland annat ökade fastighetsvärden som ett resultat av en attraktivare boendemiljö.

Nya lösningar för framtidens städer

I den pågående stadsutvecklingen i Frihamnen i Göteborg har en SLS för samlastning av gods- och avfallstransporter varit en förutsättning från tidig planering. Under hösten 2017 har arkitektstudenter från Chalmers skissat på hur framtidens SLS i Frihamnen skulle kunna se ut. Tävlingen avslutades nyligen och ett genomgående tema för samtliga förslag har varit hur denna typ av verksamhet kan utvecklas och anpassas till den moderna staden i form av ett cirkulärt kretsloppstänkande. Här är samlastningen av gods- och avfallstransporter väl integrerad i den täta staden och den traditionella SLSen har utvecklats till en knutpunkt för cirkulära flöden för gods och avfall där återvinning, återbruk, delandetjänster, information och kunskapsspridning har integrerats i ett. Med möjligheten att bygga bostäder och verksamheter ovanpå skapas en lösning som är stadsmässig och väl integrerad i staden.

I den urbana miljön ställs problemen med transporterna på sin spets men medför samtidigt nya möjligheter och incitament att gemensamt arbeta fram lösningar. Här finns en stor potential i att utveckla nya system för urbana gods- och avfallstransporter för att klara förflyttningen mot en mer hållbar utveckling och samtidigt möjliggöra till att bygga smartare städer som är attraktiva att bo och röra sig i. Med den stadsutveckling som nu äger rum kan vi skapa förutsättningar för denna typ av lösningar i den framtida staden.

Bild från forskningsprojektet DenCity som utvecklar innovativa lösningar för hållbar person- och godsmobilitet i täta stadsdelar. Illustration: DenCity