Samtidigt som antalet äldre i landets städer ökar snabbt är det yngre invånare med full funktionalitet som vanligtvis står i fokus för samhällsplaneringen. Här behövs nya perspektiv – som dessutom skulle gynna alla medborgare.
Just nu pågår en rekordsnabb tillväxt i Sverige, inte minst i storstadsområdena. Trots det visar de senaste analyserna att befolkningsökningen har bromsat in. För att kunna behålla vårt välfärdssystem behövs därför nya perspektiv. Personer över 55 år har idag svårt att komma in på arbetsmarknaden, vilket innebär en outnyttjad arbetskraft som kan spela en avgörande roll i denna tillväxt. Inom de närmaste 20 åren förväntas dessutom antalet äldre i våra städer mer än fördubblas.
Samtidigt står vi inför en akut bostadsbrist i storstäderna, vilket ytterligare försvårar situationen för både unga och äldre. Detta påverkar inte enbart tillgången till boenden, utan även möjligheten för arbetskraft att flytta in till eller fortsätta arbeta i städerna. Trots detta tenderar samhällsplanerare att fokusera på yngre eller medelålders invånare med full funktionalitet som norm, vilket begränsar tillgängliga miljöer till specifika platser.
Genom att inkludera alla åldersgruppers behov i stadsplaneringen kan vi skapa hållbara och engagerande stadsmiljöer som inte bara tjänar dagens invånare, utan också framtida generationer. Hur vi planerar våra samhällen idag kommer att forma vår livskvalitet imorgon och säkerställa att alla, oavsett ålder, kan delta aktivt i samhället.
Göran Lindahl är professor vid Institutionen för arkitektur och samhällsbyggnadsteknik och verksam vid avdelningen för Construction management på Chalmers. Han ger sina rekommendationer för hur du som arkitekt eller samhällsplanerare kan bidra till en inkluderande och framtidssäkrad stad.
Här är fem tips att inkludera i ditt nästa projekt:
- Tänk åldersintegrerat: När du planerar en ny stadsdel bör fokus inte enbart ligga på bostäderna. Tänk in miljöer, service och tjänster som passar för olika åldrar. En inkluderande stadsdel erbjuder förskolor och skolor, likväl som offentliga mötesplatser och äldreomsorg. Åldersintegrerade miljöer förbättrar inte bara livskvaliteten för äldre, utan främjar också social sammanhållning och ökar säkerheten för alla invånare.
- Tänk på hela kedjan, inte bara en del: När du planerar ett nytt köpcentrum är det förstås viktigt att tänka på tillgänglighet i själva byggnaden. Men ditt köpcentrum kommer att få betydligt fler besökare om förbindelserna dit är bra, om det finns appar som gör det möjligt att planera resan och att området är tryggt. Genom att planera för hela kedjan kan vi skapa mer tillgängliga och attraktiva miljöer för alla.
- Premiera trygghet och tillgänglighet: Genom att skapa miljöer som tillåter ett varierande tempo, kan vi förebygga olyckor och främja en bättre allmän hälsa. Som stadsplanerare kan man planera för platser för paus och återhämtning i en miljö och tänka in flöden som tillåter olika tempon.
- Utgå från den grupp som har störst behov i samhällsplaneringen: Många offentliga miljöer är framtagna utifrån en begränsande norm med fokus på personer med full funktionalitet. Genom att skifta fokus till de som har störst behov, kan vi skapa ett samhälle som fungerar bättre för alla. Tänk om designen på trafikskyltar utgick från personer som har svårt att ta till sig informationen, exempelvis personer med nedsatt kognitiv förmåga eller något nedsatt syn. Det skulle skapa bättre säkerhet i trafiken för både bilister, cykel- och gångtrafikanter.
- Inkludera de som berörs i planeringen: Det bästa sättet att inkludera olika perspektiv är att ha en dialog med människorna som kommer att befinna sig i den miljö som planeras. Genom att ta in perspektiv från personer i olika åldrar, med eller utan funktionsnedsättningar och med olika erfarenheter, kan du planera en hållbar miljö som kommer att vara användbar en lång tid framöver. De stadsmiljöer och den design som omfattar mångfald av perspektiv, blir mest framgångsrika och långsiktiga. Det sparar på sikt både tid och pengar för samhället.
