Tema: Agenda 2030

Mål 12 i Agenda 2030 handlar om hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Fri från att konsumera "Genom att prata om ekonomin kunde vi prata om vad som var viktigt"
- Taggar:
- AGENDA 2030
- KONSUMTION
- MåL 12
- Av: Hållbar Stad
Malins fem tips för köpfrihet
1. Skaffa en kompis. Det är svårt att klara köpstoppet alldeles ensam.
2. Våga vara offentlig och prata om ditt köpstopp. Det ger en extra sporre när det behövs.
3. Gör inte reglerna så hårda att du vill fuska.
4. Sluta skämmas, bara lev bra.
5. Inventera vad du redan äger och inse vad du älskar.
Staden är traditionellt sett en plats som konsumerar snarare än producerar. Varor flödar in och avfall flödar ut, som en oändlig och ohållbar kedja. Går det att förändra? Kan vi tänka på nya sätt? Malin Aghed är en av många personer som har valt att förändra sina konsumtionsmönster. Under 2016 hade hon konsumtionsstopp, både för den privata ekonomins och för den globala ekologins skull.
Det kan vara svårt att tänka sig ett liv fritt från konsumtion. Ännu svårare kan det vara att tänka sig att livet blir bättre när man inte konsumerar. Ingen fika på stan, ingen kaffemugg i handen på väg till jobbet, ingen ny frisyr, inga nya jeans… det känns lätt som en massa uppoffringar. Men Malin Aghed, som haft köpstopp sedan årsskiftet 2015-2016, skulle gärna vilja introducera begreppet köpfrihet istället.
– Jag tror på att ord är magi. Frihet tolkar människor som något positivt, något valfritt och kravlöst. Frihet är en blå himmel, vilket ju passar bra då konsumtionen tär så mycket på miljön och klimatet.
Köpfrihet innebär alltså en frihet från att konsumera. Slippa äga saker man inte behöver, få möjligheten att uppskatta det man redan har.
Nytt jobb
Från början handlade däremot inte Malins köpfrihet om ett fritt val. När hon blev erbjuden sitt drömjobb ställdes hon inför ett svårt beslut. Antingen skulle hon tacka nej eller så skulle hon få 13 000 mindre i lön varje månad, en till synes omöjlig situation för en ensamstående förälder med tre barn. Som tur var fick hon hjälp. Tillsammans med två andra vänner, som också är singlar med barn, har hon en storfamilj. De brukar kalla sig själva ukulelefamiljen och firar både jular, födelsedagar och midsomrar tillsammans.
”Jag tror på att ord är magi. Frihet tolkar människor som något positivt, något valfritt och kravlöst.”
Malin konsulterade de två andra vuxna. Skulle hon fixa ett så stort inkomstbortfall? Tillsammans bestämde de sig för att hon såklart skulle ta det nya jobbet. De påbörjade ett gemensamt köpstopp som skulle pågå i minst ett år, på så vis skulle Malin kunna klara ekonomin.
Kontrollera utflöden
När de satte sig ned och började prata om hur köpfriheten skulle se ut kom de ganska snart fram till att den skulle innebära olika saker för olika personer. Alla behövde dra ned på olika saker. Kanske handlade det om att bli av med sina krediter? Eller om bilkörningen? Eller om att börja planera och hålla ordning? Det är lätt att man i stressen köper ett par nya simglasögon när man inte hittar dem hemma.
– Alla fick också bestämma sig för en lyx som man verkligen inte ville vara utan. För en av oss blev det stearinljus. En frukost blir så mycket bättre om man får ha ett stearinljus på bordet tyckte hon. Vi bestämde också att var och en skulle få 220 kronor i månaden att spendera. Det gjorde att man kunde ta en fika på stan någon enstaka gång. Köpstoppet handlar ju inte om att andra ska bjuda en på saker, det handlar om att inga pengar ska ut i systemet.

Delar av ”ukulelefamiljen”. Malin längst upp till vänster.
Malin menar att ett köpstopp allra främst innebär att man ska bli medveten om sina val och kontrollera sina utflöden. Var kan man täppa till utan att det gör för ont? När man väl har blivit medveten om sina val är det ganska lätt att välja något annat. Sedan kommer miljöfrågan på köpet, den gör allt mycket enklare. När det både handlar om ekonomi och miljö blir det plötsligt helt ologiskt att göra på något annat sätt.
Ekonomin påverkar allt
Det första trion gjorde när de pratat igenom köpstoppet med alla barn var att skaffa sig en coach i form av en fjärde vän. Tillsammans radade de upp fyra områden där de ville göra någon form av förändring:
- Hälsa
- Vänner och socialt liv
- Arbete
- Ekonomi
Ekonomin blev alltså endast en av fyra hörnstenar. Ändå påverkar den på sätt och vis, direkt eller indirekt, även de tre andra områdena. Pengar är ju främst en möjliggörare eller ett hinder, inget mål i sig.
– Det blev väldigt intressant. Ett samtal som egentligen skulle handla om ekonomi började genast handla om alla livets delar. Genom att prata om ekonomin kunde vi prata om vad som var viktigt, som våra relationer, vår fritid, vår semester och våra levnadsvanor. Dessutom upptäckte vi att vi hade med oss en känsla av att det var fult att prata om pengar. Det tror jag är ett viktigt hinder som hela samhället måste ta sig över. För kan man inte prata om pengar så kan man inte prata om konsumtion. Och kan man inte prata om konsumtion så kan man inte prata om miljön. Köpstoppet har blivit ett uppbrott med en gigantiska tysthetskultur.
Livet känns lättare
För barnen, som alla är i olika åldrar, har köpstoppet inneburit en ny relation till ägandeskap. Både barn och vuxna har börjat se på det de redan äger med nya ögon. När man vet att man inte kommer att få fler saker börjar man istället vända blicken mot det man redan har, menar Malin
– Folk vill gärna att barnen ska ha haft det dåligt. Barn används som förevändning till en massa konsumtion. Men i själva verket har köpfriheten lett till att vi umgås mer och till att vi vuxna är mer välvilligt inställda till att leka. När vi sålde bilden och skaffade oss jobb som vi slipper pendla till är vi dessutom hemma mer och har mer tid.
”Ett samtal som egentligen skulle handla om ekonomi började genast handla om alla livets delar. Genom att prata om ekonomin kunde vi prata om vad som var viktigt, som våra relationer, vår fritid, vår semester och våra levnadsvanor.”
En direkt följd av köpstoppet är att livet har fått ett annat tempo. När man ses hemma istället för på ett fik eller på en restaurang blir samtalen bättre. När Netflix inte längre finns tillgängligt går man till biblioteket istället, eller umgås med varandra.
Köpstoppet har också gjort att de börjat omvärdera alla saker de äger. När man märker att man inte behöver så mycket märker man också att man har mer än man behöver. Därför blev det naturligt att börja rensa och tänka på hur mycket avfall man producerar.
– Orka slut blev ett mantra. Ta slut på schampoflaskan innan du köper en ny så slipper du alla halvtomma flaskor som bara står i badrummet. Eller ta slut på maten innan du fyller på med mer. När kylskåpet är ”tomt” finns ofta tre-fyra måltider till att laga.
Köpfriheten har gjort att livet känns lättare säger Malin. Beslut som förut var svåra är numera helt självklara. Miljöfrågan som tidigare kändes som en massa uppoffringar har nu blivit enkel.
Läs mer
Besök Ukulelefamiljens gemensamma Facebooksida
Lauren Singer vloggar och bloggar om att leva utan att producera skräp: Trash is for tossers.
Malins fem tips för köpfrihet
1. Skaffa en kompis. Det är svårt att klara köpstoppet alldeles ensam.
2. Våga vara offentlig och prata om ditt köpstopp. Det ger en extra sporre när det behövs.
3. Gör inte reglerna så hårda att du vill fuska.
4. Sluta skämmas, bara lev bra.
5. Inventera vad du redan äger och inse vad du älskar.
Liknande artiklar
Kommersen som format våra offentliga rum
Städernas torg uppstod oftast ur behovet av öppna ytor för handel. Med modernismen har dock torgens kommersiella betydelse eroderats. Men hur ser framtidens handel ut och vad kan det innebära för innehållet på och kring morgondagens torgplatser? Det ömsom skogiga, ömsom vattensjuka landskapet i vår del av Europa innebar att forntidens människor gärna nyttjade isälvsåsarnas…
Av: UrbioSmarta städer kräver smarta och modiga människor
Vad är en smart stad? På den frågan finns det säkert lika många svar som det finns människor. När jag tänker på smarta städer är det samhällen som är socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbara. Idag bor över hälften av världens befolkning i urbana områden och år 2050 väntas andelen ha stigit till 70 procent. Den…
Av: IQ SamhällsbyggnadUmeå drar ned på koldioxidutsläppen
EU är en stor finansiär i svenska utvecklingsprojekt. Flera miljoner går till stadsutvecklingsprojekt via den europeiska regionala utvecklingsfonden i Sverige som Tillväxtverket är förvaltare för. Ett av dessa projekt är ”Den koldioxidsnåla platsen” ska sprida kunskap och medvetenhet kring människors klimatpåverkan. I samverkan mellan kommunen, universitetet, näringslivet, föreningar och allmänheten ska Umeå bli en plats där…
Av: TillväxtverketLokal hållbarhet kräver nationella ramverk
Ökande ojämlikhet, segregation och ekologiskt fotavtryck är tre av de utmaningar som Global Utmaning lyfter fram som Sveriges stora hållbarhetsutmaningar i en rapport som släpptes idag. I rapporten presenteras även 60 vägledande rekommendationer på vad en integrerad svensk stadspolitik bör innehålla. Allt för sällan har bostadsfrågan adresserats när det talas om hållbar utveckling, trots att den…
Av: Hållbar StadÖkad tillväxt i svenska stadskärnor
Varje år tar WSP, på uppdrag av Fastighetsägarna, fram en rapport om svenska stadskärnors ekonomiska utveckling. Rapporten, som kallas Cityklimatet, noterar att omsättningen ökar men att skillnaderna är stora.
Av: Hållbar Stad