Från Akerselva i Oslo till Örebro i Sverige. Genom Jyväskyläs gröna loop till Aalborgs nya park och Ellidaardalur i Reykjavik. Nordiska ministerrådets samarbetsgrupp för hållbara städer har precis publicerat en exempelsamling med 15 lärande exempel på skapande av goda livsmiljöer med stadsgrönska.
Karta över Norden med de femton exemplen markerade. Karta: Boverket
En exempelsamling för att inspirera och sprida erfarenheter
De nordiska länderna har många likheter när det gäller samhällsstruktur och urbana utmaningar. Länderna har också liknande klimatförhållanden som genererar ett särskilt behov av stadsgrönska. Det finns därför goda förutsättningar för att länderna kan lära av varandra och samarbeta för att utveckla innovativa lösningar och styrmedel för levande, gröna och hållbara städer och samhällen. Denna exempelsamling har tagits fram i syfte att sprida erfarenheter och öka kunskapsutbytet mellan de nordiska länderna inom området hållbar stadsutveckling med fokus på stadsgrönska.
Exempelsamlingen beskriver lärande exempel på hur man kan arbeta med stadsgrönska utifrån olika perspektiv som både ger inspiration och argument. Vissa exempel är beprövade och utvärderade, medan andra kan ha större inslag av innovation, nytänkande och utveckling.
Målet är att alla som jobbar med stadsgrönska inom planering, utformning och förvaltning, inom offentlig så väl som privat sektor, samt beslutsfattare och politiker ska inspireras och hitta argument och metoder i arbetet med stadsgrönska och gröna urbana värden.
Därför fokus på stadsgrönska
Stadens grönområden har stor betydelse för människors hälsa och välbefinnande. De är också en viktig förutsättning för att skapa en robust byggd miljö i ett förändrat klimat. Parker och grönområden kan bidra med flera ekosystemtjänster som att reglera lokalklimatet och ta hand om dagvatten. De bidrar till att rena luften från luftföroreningar och dämpa buller. De är också viktiga som livsmiljöer för växter och djur och för den biologiska mångfalden.
Trots stadsgrönskans många viktiga funktioner och värden får den sällan en framträdande roll i stadsutvecklingen. Konkurrensen om stadens attraktiva ytor blir allt mer påtaglig i takt med fortsatt urbanisering och förtätning av våra städer. Detta medför att stadsgrönskan minskar samtidigt som förväntningarna på vad den ska leverera ökar. Det handlar dels om bristande kunskaper kring grönskans betydelse, dels om hur man på ett effektivt sätt kan integrera grönstruktur i stadsplaneringen.
Stadsgrönska i olika skeden, skalor och sammanhang
Exempelsamlingen lyfter olika typer av exempel från bostadsgård i Stockholm till tätortsnära natur i Reykjavik. Från strategisk planering i Jyväskylä till utveckling av Frognerparken i Oslo. Från höginvesteringsprojekt som Klimatkvarteret till mer lågbudgetinsatser i en park på Island.
Nordiska ministerrådets arbetsgrupp för hållbara och gröna städer
Nordiska ministerrådet har tillsatt en arbetsgrupp som ska verka för ett ökat erfarenhetsutbyte mellan de nordiska länderna inom hållbar stadsutveckling. Under perioden 2019-2021 fokuserar arbetet på stadsgrönska. Arbetsgruppen verkar för att främja erfarenhetsutbyte, metod- och policyutveckling. Boverket leder gruppen på uppdrag av Sveriges miljö- och klimatdepartement.
