Högattraktiva vistelsetorg för sociala interaktioner och rikt stadsliv kan vara ett sätt att tackla en föränderlig arbetsmarknad. Kan ett sinande arbetsliv i automatiseringens spår vägas upp av flödande torgliv?
Inom en snar framtid kommer robotisering och artificiell intelligens sannolikt förändra arbetsmarknaden radikalt. Varuproduktion, med billig arbetskraft på andra sidan jordklotet och långa transporter, kommer förmodligen flytta tillbaka igen och utföras av ännu billigare robotar på hemmaplan. Och bara de tjänsteyrken som verkligen kräver sociala förmågor antas bli kvar. Som konsekvens kommer allt fler ha möjlighet att fylla sina liv med mer fritid!
Forskningen visar att människor med ett rikt socialt liv är de med mest upplevd lycka. Men om robotar och AI tar arbetsplatserna med våra kollegor ifrån oss – vad ska då fylla våra liv med meningsfulla sociala kontakter om dagarna? En inte alltför vild gissning är att vi istället kommer umgås mer inte bara med nära bekantskaper, utan också interagera mer med ytliga kontakter. Eftersom allt fler lever sina liv i städerna kommer de offentliga platserna spela en allt större roll för sociala samvaro. Stadsrummen, inte minst torgen, behöver därför bli högkvalitativa mötesplatser, där människor kan ses och umgås i en trivsam miljö som får oss att må bra. Torget behöver bli livsbejakande!
Framtidens torg är grönare
När medborgare ställs inför frågan vad de helst vill ha på sina torg är svaren inte bara uteserveringar och icke-kommersiella sittplatser, utan också vattenkonst, stora träd och blomsterprakt. Nytt är att folk gärna ser lummiga och blomstrande inramningar av sina stadsrum. Torg som förut bara bestod av ett hårdgjort golv bör i framtiden utformas mer som en hybrid mellan park och torg.
Här har landskapsarkitekterna en fin balansakt att gå. För ju mer stadsgrönska som förs in på torget, desto mindre plats finns för evenemang som marknader, festivaler och idrottsaktiviteter. Det gäller att för varje ny torggestaltning hitta den optimala balansen mellan det multiprogrammerade och det funktionsgenerella. Medan parkmiljöer utgör en prunkande kontrast till allt det hårdgjorda i urbana landskap, så handlar grönska på torg i första hand om att skapa trivsel och komfort för stadslivet.
Ett attraktivt torg
Hur bör torgen se ut för att bli trivsamma och attraktiva för häng och sociala interaktioner? Först och främst gäller det att få till en mänsklig skala på omkringliggande byggnader som står i proportion till torgets yta. Ett normalstort torg omgärdat av hus på tre till fem våningar är ofta ett vinnande recept. Byggnadernas verksamheter behöver självklart samspela med torget med flexibla ytor utomhus i anslutning till fasader, där inomhusaktiviteterna kan flytta ut så fort vädret tillåter. Även ett gott lokalklimat på torget, i form av sol- och skuggförhållanden samt vind och lä, spelar viktig roll för vistelsefrekvensen.
Runt om i landets större städer och mindre samhällen finns dessvärre torgytor som saknar en attraktiv utformning – ofta på grund av att de helt enkelt är bilparkeringar. Det är angeläget att kommunerna nu mobiliserar sina krafter till att rusta upp torget till att bli högattraktiva mötes- och vistelsehubbar för medborgarna. Här behöver en rad olika typologier på grönskande piazzor nu komma på plats och prövas ute i verkligheten. Blomstertorget, Vattenspelstorget, Lekskulpturtorget, Uteserveringstorget och Blommande Trädtorget är några exempel på möjliga framtida torgkoncept att utveckla i kölvattnet av en föränderlig arbetsmarknad. Genom att redan nu skapa dessa livsbejakande torg rustar vi våra stadsbygder för kommande samhällsförändringar, vilket kommer bidra till ett mer socialt resilient samhälle!
