IQ Samhällsbyggnad har samordnat ett inspel från samhällsbyggnadssektorn till regeringens kommande forskningspolitik. Inspelet tar avstamp i klimatfrågan och den stora samhällsomställning som vi står inför och där forskning och innovation är nycklar för att vi ska lyckas. I inspelet finns förslag som accelererar omställningen.
Regeringen presenterar nästa år inriktningen för forskningspolitiken för fyra år framåt. Arbetet med den kommande politiken är redan påbörjat och berörda aktörer från samhällets olika sektorer har under hösten haft möjlighet att göra inspel till regeringen.
En av dessa aktörer är IQ Samhällsbyggnad, som i somras fick en inbjudan från regeringen att lämna synpunkter. I arbetet med att ta fram inspelet har vi samlat samhällsbyggnadssektorns aktörer för att tillsammans diskutera behov och inriktning för forskning och innovation inom sektorn. Bakom inspelet står små och stora företag, kommuner, myndigheter och andra offentliga organisationer, stora branschorganisationer och lärosäten inom samhällsbyggnadssektorn. Omkring 300 personer har deltagit i processen som har omfattat workshoppar, seminarier, utskottsarbete, enkäter och intervjuer.
Utgångspunkten i inspelet är att klimatet är vår tids ödesfråga och att vi står inför stora samhällsförändringar. Vi ska både klara av att klimatanpassa det befintliga samhället och ställa om till ett samhälle som är långsiktigt hållbart ur alla de aspekter som lyfts fram i Agenda 2030. Vi ska skapa attraktiva livsmiljöer och delaktighet för alla innevånare samtidigt som vi stärker Sveriges konkurrenskraft som kunskapsnation och genererar nya arbetstillfällen. Forskning och innovation är nycklar i arbetet med att utveckla samhällsbygget.
Men det är bråttom! Vi måste använda dagens kunskap för att lösa samhällsutmaningarna här och nu. Samtidigt måste vi säkerställa kunskapsuppbyggnaden för att möta de framtida utmaningarna, som till viss del är okända. Samhällsbyggnadssektorn är viktig i omställningsarbete och har som sektor en avgörande betydelse för tillväxten, utvecklingen och välståndet. Lösningar på samhällsutmaningarna finns att hitta hos sektorns aktörer. För att lyckas måste vi också jobba tillsammans, över professioner och över bransch- och sektorsgränser.
Förslag som accelererar omställningen
I inspelet ger vi förslag på statliga satsningar som kan accelerera omställningen och samtidigt säkra den långsiktiga kunskapsuppbyggnad som behövs. Sektorns aktörer kommer att fortsätta att aktivt driva på för att utveckla framtidens hållbara samhälle. Näringslivet möter redan idag de statliga medlen med samfinansiering och kommer att fortsätta med det. Uppväxlingen är i storleksordning en dubblering. Det ger kunskapsuppbyggnad och ökade effekt i konkurrenskraft.
Vi har förväntningar på att regeringen möter upp utmaningarna med ökade forskningsmedel riktade mot samhällsbyggande och fortsätter att utveckla och växla upp lyckade satsningar där näringsliv, akademi, offentliga aktörer redan har investerat tid och resurser. Långsiktighet behövs också för att säkerställa tid för genomslag av den kunskap och teknik som tas fram i olika program och projekt. Vi föreslår därför att myndigheter inom samhällsbyggnad får i uppdrag att genom nya insatser stödja implementeringsprojekt, plattformar, beställargrupper och andra initiativ som samlar aktörer med olika roller. Ett ytterligare förslag är riktade satsningar på fler demonstrationsmiljöer, testbäddar, living labs och policy labs för att testa, utveckla och verifiera lösningar, något som underlättar spridning och implementation.
I inspelet lyfter vi fram tre områden som vi ser som särskilt viktiga i samhällsomställningen. Vi har kallat dessa Tätposition Sverige, Attraktiva livsmiljöer och Kunskapsuppbyggnad och livslång lärande.
Tätposition Sverige
Genom att ta en ledande roll internationellt i klimatomställningen och hållbarhetsarbetet kan Sverige inte bara bli en förebild och inspiration för andra länders klimatarbete, utan också som ett globalt föregångsland exportera vårt kunnande i hållbar samhällsbyggnad. Sverige har förutsättningen att kunna vara en permanent världsutställning för hållbart samhällsbyggande.
För att säkerställa Sveriges tätposition måste vi förstärka forskning och innovation. Det handlar till exempel om cirkulär ekonomi, resursanvändning och energieffektivisering, men också om nya material och materialutveckling. Vi behöver mer kunskap om hur vi kan transformera, förvaltat och återbruka det som redan är byggt och vilka nya affärs- och verksamhetsmodeller som då behövs. Vi föreslår också riktade forskningssatsningar som leder till modernt, hållbart och effektivt byggande.
Att vi nyttjar alla de möjligheter som digitaliseringen ger är en förutsättning för en internationell tätposition. Här vill vi se satsningar bland annat kring AI och avancerade analysmetoder, standardisering för digitala informationsflöden och datatillgänglighet, affärs- och verksamhetsmodeller och industriella processer.
Attraktiva livsmiljöer för alla
En god livsmiljö ger människor förutsättningar att känna trygghet i sin miljö och bidrar även till att skapa möjligheter och vilja till delaktighet i samhällets olika delar. Vi föreslår att de 17 befintliga strategiska innovationsprogrammen kompletteras med ett nytt program inriktat på attraktiva livsmiljöer med social hållbarhet, delaktighet och gestaltning i fokus.
Inspelet innehåller förslag på tvärsektoriella satsningar kring hur vi kan utforma jämlika och inkluderande samhällen utifrån samtliga hållbarhetsaspekter. Vi lyfter också behovet av utökad tvärvetenskaplig och tvärsektoriell beteendeforskning samt följeforskning i kommuner och regioner kring beteende och delaktighet. Tvärvetenskapliga satsningar kring styrmedel och regelverk samt hur offentlig upphandling kan driva utveckling är andra förslag i inspelet.
Forsknings- och innovationssatsningar kring resurser och resiliens är en viktig del när vi ska skapa attraktiva livsmiljöer. Det handlar bland annat om att utveckla hållbara lösningar och strategier för hållbara städer och samhällen där frågor som exempelvis rör säkerhet, matproduktion, dricksvattenförsörjning, klimatanpassning, mark- och resursanvändning är viktiga att adressera.
Ständig kunskapsuppbyggnad behövs
Ett stort kunskapsuppbyggande och utvecklingsarbete står för dörren. Forskningsmedel behövs för att säkerställa långsiktig kunskapsuppbyggnad inom akademi, näringsliv och offentlig sektor.
I inspelet lyfter vi bland annat vikten av att säkerställa doktorandutbildningen genom att den ges tillräcklig lång finansiering, fyra år. Det behövs också ökade förutsättningar för rörlighet, dels genom flexibilitet i utbildningssystemet som gör att samhällets behov snabbt kan fångas upp och manifesteras i utbildningssatsningar. Dels genom utökade möjligheter för yrkesverksamma att gå mellan akademin och näringsliv/offentlig sektor.
För att underlätta för forskarna och få fler företag och organisationer att engagera sig i forskning och innovation behövs enklare ansökningsförfarande, till exempel genom flerstegsprocesser i utlysningarna och åtgärder för att minska administrationen kring projekten när de blivit beviljade.
Hela inspelet finns att läsa på iqs.se. Nu påbörjar vi arbetet med att förankra förslagen i sektorns gemensamma inspel och fortsätter diskussionen om nuvarande och kommande behov av forskning, innovation och hur vi kan möjliggöra att kunskapsfronten kommer hela sektorn till del och till praktisk användning.
Anita Aspegren, vd för IQ Samhällsbyggnad
anita.aspegren@iqs.se
