Mottagarna av utmärkelsen Årets Strålkastare är utsedda och presenterades på konferensen ”Gestaltad livsmiljö 2024 – hur ska vi räkna?”. Utmärkelsen delas ut till aktörer som på ett föredömligt sätt arbetat med gestaltade livsmiljöer och i år lyftes BY2030 – Kronobergs län, Avtryck för Framtid och Hållbara Hus i Västra Götaland fram i ljuset.
De fyra myndigheterna Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd vill med Årets strålkastare uppmärksamma aktörer som i sitt arbete belyser den gestaltade livsmiljöns olika perspektiv och sprider kunskap och inspiration om medvetet utformade livsmiljöer, säger Jessica Segerlund, Chef ArkDes Think Tank.
BY2030 – Kronobergs län, Avtryck för Framtid och Hållbara Hus i Västra Götaland får utmärkelsen Årets strålkastare 2024 på den årliga nationella konferensen för gestaltad livsmiljö som samarrangeras av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd. Årets strålkastare ska bidra till att sprida kunskap, goda idéer och initiativ och inte minst inspirera andra inom fältet gestaltad livsmiljö.
FV. By 2030 – Eva Haraldsson, byarkitekt, Camilla Ottosson, samordnare, René Jaramillo ordförande regionala utvecklingsnämnden, sittande fv. Sunny Sandström – verksamhetschef Hållbar tillväxt Region Kronoberg. Hållbara hus i Västra Götaland fv. Mats Lindström och Ulf Henningsson. Avtryck för framtiden – Rolf Anderzon och Kajsa Willemark. Foto Ricard Estay
By 2030 – Kronobergs län
By 2030 – FV Eva Haraldsson, byarkitekt, Camilla Ottosson, samordnare, René Jaramillo ordförande regionala utvecklingsnämnden, Sunny Sandström – verksamhetschef Hållbar tillväxt Region Kronoberg. Foto: Ricard Estay
Pågående arbete med boendeattraktivitet i Kronobergs län började 2017, inledningsvis under namnet Bymässa. Sedan 2019 har Region Kronoberg tillsammans med länets kommuner, Länsstyrelsen, Trafikverket, akademin, lokala näringslivet och civilsamhället utvecklat arbetet under namnet BY2030. Visionen är att Kronobergs byar visar vägen för en hållbar landsbygdsutveckling med attraktiva boendemiljöer. I byarna är vardagslivet välfungerande, njutbart och utvecklande. Livet där rymmer gemenskap, kultur och engagemang. BY2030 förskjuter fokus från den stora staden till mindre samhällen och landsbygder, från nybyggnation till hela livsmiljöer, vardagsliv och det befintliga. Region Kronobergs roll är att hålla ihop och driva arbetet framåt, bygga och dela kunskap. Projekten inom BY2030 initieras och drivs av aktörer i lokalsamhället, som boende, näringsliv och kommun.
Motivering:
Att arbeta mot BY2030:s vision innebär att driva ett långsiktigt förändringsarbete. Det handlar om att tänka nytt, göra nytt och pröva sig fram, tillsammans. Initiativet lyfter hållbar utveckling ur ett regionalt perspektiv, men med avstamp i varje plats specifika värden. Inom arbetets ramar vill de ompröva, utveckla och bygga vidare på befintliga resurser, utmana normer om exempelvis nyproduktion, generella lösningar, ekonomisk styrd utveckling och det urbana – och samtidigt höja ambitionsnivån och möjliggöra sådant som inte annars sker. BY2030 handlar om att accelerera den medvetna, hållbara och lokala omställningen av livsmiljöer utanför storstaden. Genom bred samverkan ska förutsättningar för ett gott liv i Kronoberg skapas. Med andra ord; en hel regions sätt att inkluderande och strategiskt arbeta med Politik för gestaltad livsmiljö.
BY2030 utmanar och tänker nytt för att stärka mindre orters attraktionskraft
BY2030 sår mängder av frön för att skapa det nya hållbara bylivet. Det handlar om allt från att återskapa trivsamma cykelleder och återuppliva bygator till att förvandla parkeringar till levande torg och skapa förutsättningar för öde rivningskåkar att bli drömboenden. Nu har projektet utsetts till en av Årets Strålkastare 2024 av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd.
– Det är fantastiskt för oss att få den här utmärkelsen, säger Eva Haraldsson, byarkitekt på Region Kronoberg. Det är ett kvitto på att andra faktiskt tycker att det vi gör här är bra.
BY2030 är ett kraftfullt initiativ som samlar en mängd aktörer i Kronoberg i Småland. Representanter för regionen, länsstyrelsen, åtta kommuner, Trafikverket Region Syd och inte minst samhälls- och idrottsföreningar runt om i byarna i bygden samarbetar för att väcka idéer, utmana systemet och bryta normer. De får understöd av såväl näringslivet som akademin och av eldsjälar på landsbygden.
Vänder och vrider på normerna
BY2030 ifrågasätter varför utvecklingssatsningar för en grön omställning mest bara sker i större städer och centralorter. De undrar varför bygg- och fastighetsbranschen fokuserar så mycket på nybyggnation att det blir lönlöst att renovera övergivna hus och enklare att till slut riva dem. Och de frågar sig varför så många vill jobba i Kronobergs heta näringsliv men ändå inte slå sig ner i regionen.
– Om vi ska klara klimatmålen måste vi satsa även på landsbygden, säger Eva Haraldsson. Vi kanske inte måste bygga nytt i stan, utan se till att folk kan flytta till och bo och leva i våra byar, orter och mindre samhällen.
Djupt förankrat bland de boende
De första åren har ägnats åt att lyssna in invånarna i byarna, mobilisera aktörer och samla in kunskap kring de specifika utmaningar som varje by möter. Samtidigt har flera initiativ sjösatts, insatser som siktar på att ge nytt liv åt ödehus, skapa tryggare transportvägar och ta vara på byarnas gestaltade livsmiljö. Det är helt avgörande att de projekt som dras igång är förankrade bland de boende på plats.
– Allt vi gör utgår från byarnas utmaningar, säger Camilla Ottosson, kulturgeograf och projektsamordnare på Region Kronoberg. Vi krattar bara i manegen. Man måste dock vara medveten om att en satsning på landsbygden är en komplex utmaning som måste få ta tid.
Arbetar för en hållbar framtid
Det finns emellertid ett politiskt beslut om att satsa mycket långsiktigt på BY2030. 2030 anspelar på Agenda 2030 och klimatarbetet, men projektet lär komma att fortsätta långt därefter. Det är inte gjort i en handvändning att återerövra gaturummet åt fotgängare och cyklister när byn blivit en vägrenslös genomfart för lastbilar. Eller att gjuta nytt liv i en sedan länge nedlagd industribyggnad. Eller att vända på ödehusets image, från att vara en symbol för tristess och förfall till att ses som en potentiell resurs.
– Varför ska vi riva en skola för att bygga en ny och varför ska vi riva hus när vi har så många? Vi måste se kvaliteterna i de livsmiljöer som finns. Landsbygden måste göras attraktiv igen, inte minst när det gäller möjligheten att leva hållbart och klimatsmart, säger Eva Haraldsson.
Stort intresse bland studenter
Flera student- och forskningsprojekt har lyft frågeställningarna kring tillgängligheten och ödehusen. Akademin är framför allt inblandad för att projektet vill testa konkreta åtgärder i verkligheten.
– Studenterna inom byggteknik och design är mycket intresserade, säger Camilla Ottosson.
Projektet har även rönt intresse från andra håll i landet. Både Eva Haraldsson och Camilla Ottosson har varit ute och föreläst om de olika initiativen, bland annat för aktörer inom gestaltad livsmiljö. Själva har de ingen riktig förebild på nära håll. De påpekar att cirka hälften av Sveriges befolkning bor i mindre orter och att styrdokument gärna lyfter vikten av att hela Sverige ska leva, men att de verkliga satsningarna likväl främst sker i de större städerna. I många länder är det självklart att landsbygden får sin beskärda del.
– Det är snedfördelat här. I byarna i de österrikiska alperna tar man stolt vara på lokala resurser och kompetenser och tänker minst lika mycket på estetik som funktion. I Danmark bygger man cykelvägar mellan byarna och i Norge är det givet att man satsar på byarna på landsbygden.
Avtryck för Framtid
Avtryck för framtiden tv Rolf Anderzon och Kajsa Willemark. Foto Ricard Estay
Avtryck för Framtid lyfter kulturlandskapet i väglöst land, präglat av ett flera sekler långt samspel mellan renskötsel, fäboddrift, pilgrimsvandring och fjällturism. Projektet vill genom konst och kultur gynna förståelsen för – och samtidigt bevara – natur- och kulturhistoriska värden längs JämtNorgevägen, en av Nidarosvägarna. Konsten och kulturen baseras på lokala förutsättningar och verkar för ökad sammanhållning i en glest bebodd bygd. Fyra så kallade biologiskmångfaldskonstverk är gjorda av material som med tiden övergår i natur, blir insektshotell eller boplatser för smådjur och fåglar. Slutligen blir de endast spår som naturen själv skapar. Samtliga verk vill stimulera till reflektion kring människa, tid och natur.
Motivering:
Avtryck för Framtid använder konst för att synliggöra och bevara landskapets naturmässiga och kulturhistoriska värden. Initiativet vill väcka tankar om att – och hur – området under flera hundra år har brukats i balans mellan samisk kultur, bondekultur och natur. Utifrån behov hos Tåssåsen sameby gör Avtryck för Framtid avväganden mellan tillgänglighet för besökare och hållbar användning av landskapet. De erbjuder en ny och meningsfull arena för samtidskonst; att besöka området är en berikande upplevelse av såväl konst som ett fjällnära kulturlandskap. Genom att lyfta fram kulturer som inte alltid lämnar tydliga spår efter sig får besökaren här möjlighet att läsa av landskapet på ett annorlunda och tankeväckande vis. Avtryck för Framtid arbetar med Politik för gestaltad livsmiljö i en glest bebodd bygd, hållbarhet och kvalitet taget till sin spets, där natur och kultur utgör utgångspunkten och sätter ramarna.
”Avtryck för Framtid” presenterar biologiska mångfaldskonstverk i vild natur
Konstverk av naturmaterial dyker upp vid fäbodvallarna längs vandringsleden. Först uttrycker de något, sedan återgår de till naturen – och gynnar den biologiska mångfalden. ”Avtryck för Framtid” är ett inlägg mot miljöförstöringen och för ett liv i harmoni med naturen. Projektet har nu utsetts till en av Årets Strålkastare 2024 av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd.
Bakom ”Avtryck för Framtid” står paret Kajsa Willemark och Rolf Andersson, deras kulturförening KajRolKulTur och projektpartnern Llobet Collaboratorium. Projektet är tredje delen i ett större projekt som startade 2010 under namnet ”Konstgödning – att göda med konst”. Allt sker i parets hemtrakter vid Marntallsåsens naturreservat, där bönder och samer levt i samklang med naturen i århundraden, och i anslutning till Jämt-Norgevägen. Det är en uråldrig led mellan Östersjökusten och Trondheim som snirklar sig fram genom orörd fjällskog och stundom tangerar pilgrimsvägen Sankt Olofsleden.
– Vi arbetar i harmoni med vår omgivning, säger Kajsa Willemark. Det handlar om vad skogen och naturen betyder för oss människor. Vi vill visa hur kulturen kan bidra till den biologiska mångfalden och lämna ett positivt avtryck i kontrast till skövlingen av den fjällnära skogen.
Skapat i naturliga material
Hittills har fyra konstverk av olika konstnärer placerats ut längs leden, och ett femte är på gång. De är skapade av organiska material, som jord, trä eller mossa, eller sten från platsen och förväntas bidra till den biologiska mångfalden som insektshotell eller bon långt efter att de förfallit. Ett exempel är Oliver Llobets verk DESPOULLE, en symbolisk genomskärning av en mänsklig kropp i form av en stor sten omgärdad av trä. Andra konstnärer som tagit denna nya spännande arena för nutidskonst i besittning är konstnärsgruppen Dahlström-Persson och Peter Lucas Erixon. Fjärde verket är en solitär i sammanhanget då det är tillverkat av glas och järn, en association till de nedrasade ladugårdarna där det är placerat. Det heter ”Försoning” och är skapat av konstnärsduon Karin Westman och Håkan Blomqvist.
Balanserat och varsamt
Länsstyrelsen i Jämtland-Härjedalen har bidragit ekonomiskt till projektet och även renoverat öppna stugor som vandrare kan sova i längs leden. Tanken är att intresserade besökare ska få upptäcka konsten under ytterst varsamma former. Det finns karta och information på avtryckforframtid.se.
– Det är en ständig balansgång för harmoni mellan projektet, naturreservatet och rennäringen, säger Kajsa Willemark. Vi vill absolut inte störa, men vi vill visa vad konsten kan bidra med. Vi vill verkligen inte att det ska bli något annat än en vandringsled. Cykelleder förstör fjällmiljön.
Tystnad och gemensam energi
”Avtryck för framtid” föregicks av projektet ”Tystnad” som genomfördes 2010. Då lånade paret 67 kyrkorum runt om i Jämtland och bjöd in nära hundra kulturarbetare att tolka tystnaden i dessa rum under en gemensam manifestation. Det resulterade i allt från poesi och en bok till film och musik.
– Tystnaden kan vara något man längtar efter eller skyr, säger Kajsa Willemark. Det finns nog inget tystare än rum i kyrkor på landet. Vi ville se vad man kunde göra för något bra av dem.
Andra delen, 2015, fick namnet ”Energi”. Då fick nio kulturarbetare arbeta med nio utvalda perifera orter i Jämtland. De samarbetade med invånarna i respektive by för att finna och uttrycka dess energi och karaktär. Det utmynnade bland annat i körverk, fotoföreställningar och berättarföreställningar med kvinnor som antingen kommer från bygden eller är nyinflyttade, vissa av dem som flyktingar. En graffitikonstnär målade lador längs vägen till Åre med motiv från orten. Återigen blev det ett inlägg i glesbygdsdebatten och ett bevis på hur kulturen kan skapa mötesplatser för gemensam kraftsamling.
Planer fram till 2030
– Vi är glada och överraskade över utnämningen till Årets Strålkastare, säger Kajsa Willemark. Vi har under dessa 15 år undrat om våra idéer varit alltför galna, men nu vet vi att vi är på rätt väg. Det är glädjande att ett glesbygdsprojekt om klimat och miljö blir uppmärksammat.
Faktum är att det lär bli en fortsättning. Projektets framtidsvision rymmer ett samarbete med samiska och norska kulturarbetare samt ett utvecklat samarbete med lokala aktörer som hyser liknande tankar om klimatsmarta lösningar. Dessutom ska helgonkungen Sankt Olofs 1 000 år firas 2030.
Hållbara Hus i Västra Götaland
Hållbara hus i Västra Götaland fv. Mats Lindström och Ulf Henningsson. Foto: Ricard Estay
Hållbara Hus i Västra Götaland är en företagsförening i Västsverige för hantverkare, materialleverantörer och konsulter inom byggnadsvård och ekologiskt byggande. Föreningen vill stärka företagandet inom branscherna byggnadsvård och ekologiskt byggande, både vid renovering och nybyggnation. Detta genom att erbjuda kompetenshöjande fortbildning, certifieringskurser, marknadsföring, studiebesök och ett stort nätverk av kunskap och kontakter. Medlemsföretagen ska inom sin verksamhet sträva efter att använda traditionella beprövade tekniker och hög hantverksskicklighet, att använda kvalitetsmaterial med låg miljö- och hälsopåverkan samt att i sitt yrkesutövande sträva efter ett förhållningssätt där byggnadsvård och kulturvärden tas i största beaktande och som skapar bestående värden för hus och människor. På hemsidan finns även en sökmotor för kunniga bygghantverkare.
Motivering:
Med avstamp i sitt yrkeskunnande vill Hållbara Hus i Västra Götaland förändra byggbranschen. Företagarföreningen gör detta genom att arbeta med beprövade material, kunskaper och tekniker i såväl befintlig som ny bebyggelse samt genom att driva frågor rörande exempelvis certifiering och utbildning. I en tid där en hållbar omställning av byggbranschen står i fokus måste även äldre hantverkskunskap användas. För att öka den långsiktiga hållbarheten och kvalitén i våra byggda livsmiljöer behöver också kompetens och lärande inom området stärkas och spridas. Med förståelse och samverkan över fackgränserna tar Hållbara Hus i Västra Götaland ett helhetsgrepp och visar omställningsvägen på ett föredömligt sätt. Genom att tillsammans driva frågor om hållbarhet, kvalitet, kunskapsspridning, förebildlighet och befintliga värden visar de hur näringslivet kan bidra till genomförandet av Politik för gestaltad livsmiljö.
Hållbara hus i Västra Götaland lyfter fram byggnadsvård och ekologiskt byggande
Företagsföreningen Hållbara hus i Västra Götaland samlar ett 130-tal arkitekter, byggare och hantverkare med specialkompetens inom beprövade metoder, tekniker och material. Tillsammans ser de till att nya och gamla hus blir och förblir vackra, funktionella och hållbara. Nu har de utsetts till en av Årets Strålkastare 2024 av Boverket, Riksantikvarieämbetet, ArkDes och Statens konstråd.
– Vi är glada och hedrade, säger ordföranden och tillika målaren Maria Palm. Vi är små företag som jobbar tillsammans för att kunna ta större jobb och se till att rätt kompetens används för rätt uppdrag. Det är viktigt att läsa av och förstå en äldre byggnad innan man börjar renovera.
Avlägsnar giftiga material
Nätverket mönstrar specialister inom allt från ler- och halmbyggnation, murning och färgsättning till smide, kakelmakeri och marockansk kakelputs. Utöver att företagen samarbetar för att värna om kulturarvet och gestalta och bevara stimulerande livsmiljöer gör de en betydande insats när det gäller att avlägsna de ibland giftiga material som på senare tid satts in i de gamla husen och återställa byggnaderna i ursprungsskick.
– Vi fokuserar på hög kvalitet, byggnadsvård och ekologiskt byggande, säger Maria Palm. Vi använder inga plaster, kemikalier eller skadliga ämnen. De som kallar oss bakåtsträvare har fel. Vi är framåtsträvare eftersom vi säkerställer att husen håller och naturen mår bra över tid.
Kontinuerlig kompetensutveckling
Arkivarier, arkitekter, hantverkare, materialproducenter och konsulter i nätverket ser till att byggnaderna vårdas i enlighet med de metoder och tekniker som användes när de uppfördes. De lämnar inget åt slumpen i sin strävan efter att skapa bestående värden för hus och människor. Maria Palm berättar att man ordnar nätverksträffar, studiebesök, kompetenshöjande fortbildningar och certifieringskurser för att alla hela tiden ska kunna förkovra sig inom sina olika nischade discipliner. Vidare hjälps medlemsföretagen åt med såväl marknadsföring som inlägg i byggnadsvårdsdebatten.
– Det råder en stor generositet oss emellan. Vi delar kunskap med varandra och ser oss alltid som kollegor, inte konkurrenter. Dessutom har vi en härlig bredd. Hos oss spelar det ingen roll om du är kvinna eller man, gammal eller ung eller från Sverige eller från något annat land.
Engagemang för ökad hållbarhet
Flera av nätverkets medlemmar har bytt yrkesbana på senare år och tagit mod till sig för att satsa på sin specialitet. Den gemensamma nämnaren för dem är engagemanget för att bidra till ett hållbart samhälle. De ser en också positiv trend som talar för ökad byggnadsvård och ekologiskt byggande.
– Vi har trots allt mycket att brottas med i det moderna samhället, säger Maria Palm. En del stora företag i byggsektorn tar uppdragen men har inte den rätta kompetensen. De borde ta in oss specialister i ett tidigt skede så att det blir rätt från början och man slipper göra om hela tiden. Det är bättre för samhället och oss alla om vi bygger vackert, funktionellt och hållbart.
Läs mer
Konferens Gestaltad livsmiljö 2024 – hur ska vi räkna?
BY2030: För framtidens liv på landet
Hållbara hus i Västra Götaland
