Bidraget för grönare städer ska utveckla städer till gröna och hälsosamma platser. Det ska också bidra till att nå miljökvalitetsmålet god bebyggd miljö. Boverket redovisar varje år hur medlen har använts och vilka resultat som har uppnåtts. 2022 innehåller rapporten en sammanställning av projekt som blivit färdiga under året.
Det gick att söka bidraget vid två tillfällen under 2018. Bidraget finns i förordning (2017:1337) om bidrag för grönare städer. Boverket rapporterar årligen hur medlen har använts och vilka resultat som har uppnåtts.
Både nyanläggning av stadsgrönska och utveckling av befintlig stadsgrönska kan få bidrag. Vanliga åtgärder är nyanläggning och omgestaltning av parker. Till det kommer utveckling av grönstråk för en mer sammanhängande grönstruktur i staden. Ofta säkerställer projekten höga biologiska och rekreativa värden. Det sker många gånger i kombination med ett resurseffektivt nyttjande av ytor för rening och fördröjning av dagvatten. Resultatet blir ofta en miljö som är tydligt mångfunktionell. Rekreativa värden kombineras med värdet av områdets förmåga att hantera nederbörd. Viktiga kulturvärden i den byggda miljön blir ofta bevarade och utvecklade.
Samtliga projekt bidrar i viss mån till miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö. Regeringen har fastställt tio preciseringar och det är inom några några av dem som effekterna är märkbara. Det handlar om natur- och grönområden, kulturvärden i bebyggd miljö och god vardagsmiljö. Vidare, hälsa och säkerhet och hushållning med energi- och naturresurser. De flesta av projekten kan på sikt också bidra till andra miljökvalitetsmål, exempelvis miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv.
När stadsgrönskan har etablerat sig, kan många åtgärder bli mätbara. Bidraget för grönare städer bidrar trots det, enligt Boverkets bedömning, till en hållbar utveckling av städer och tätorter. Att tillvarata och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i planering, byggande och förvaltning är ett kostnadseffektivt sätt att hantera framtida klimatutmaningar.
