Energi är en grundförutsättning för att bibehålla samhället i sin nuvarande form, men också för att utveckla samhället. Samtidigt bidrar energiproduktion till negativ inverkan på miljö och klimat. Åtgärder behöver ske strukturellt och globalt, men även beslut som tas i hushåll och av medborgare kan spela en viktig roll. På senare år har vi kunnat se en ökning av digitala hjälpmedel vars syfte är att stötta användare att vidta mer hållbara energival. I en studie gjord av forskare på KTH har man genomfört en genomlysning av kunskapsläget kring användandet av dessa digitala hjälpmedel.
Beteendeförändring för hållbara energival
Energiproduktionen bidrar till globala och lokala utmaningar, inte minst när det kommer till dess påverkan på miljön. I dag står energiproduktionen för ca 60 % av de totala utsläppen av växthusgaser och bidrar till luftföroreningar som leder till miljontals dödsfall varje år. En del åtgärder ligger långt bortom vad som är möjligt för hushållen att påverka, men för många åtgärder kan beslut som tas i vanliga hushåll spela en betydande roll.
Varje dag fattar människor beslut som påverkar energisystemet. Det kan till exempel röra sig om energieffektivisering när en individ beslutar sig för att släcka lampor efter att den lämnat ett rum eller när hushåll byter till mer energieffektiva ljuskällor. Det finns också möjligheter att välja när på dygnet som energin i hushållet används, som till exempel när en tvättmaskin eller diskmaskin körs eller när elbilen laddas. Det kan också röra sig om större åtgärder som när individer tar beslut om att skifta mot en ökad användning av förnybar energi, eller till och med om att bli småskalig energiproducent genom att till exempel installera solceller på hustak. På senare år har det blivit allt vanligare med digitala hjälpmedel som syftar till att påverka individer att aktivt välja mer hållbara energilösningar. Studier har tidigare gjorts på digitala hjälpmedel för andra typer av beteendeförändringar och visat att dessa har potential att hjälpa till om de är genomtänkta och väl designade. Att påverka människor med hjälp av digitala verktyg är dock ett relativt nytt område och därför behövs samlad kunskap kring beteendeförändringar med hjälp av digitala verktyg.
I studien En systematisk forskningsöversikt av digitala beteendeinterventioner för mer hållbart energibeteende har forskare från KTH genomfört en genomlysning av kunskapsläget kring användandet av digitala verktyg för beteendeförändringar som syftar till att främja en mer hållbar energianvändning hos hushåll och individer. Studien är finansierad av Formas genom det nationella forskningsprogrammet för hållbart samhällsbyggande.
Beteendeinterventioner
Syftet med studien var att sammanställa aktuell forskning om digitala beteendeinterventioner för att påverka hushålls direkta energianvändning i en mer hållbar riktning. Resultat från studien visade att det vanligaste området för studierna har varit att minska användningen av elektricitet och andra typer av energi som till exempel gas och värme. Däremot var det endast ett fåtal studier som riktade in sig på att skifta energianvändningen i tid, som till exempel när på dygnet man förbrukar vissa energikällor.
När det kommer till angreppssätt var det mest förekommande att påverka energianvändningen genom Eco feedback. Det är en teknologi där hushåll tillhandahåller information om sin energianvändning samt information om andras energiförbrukning för att individer ska kunna jämföra dessa och på så sätt känna ökat engagemang och intresse för att anamma ett mer hållbart energibeteende. Studien visade också att de vanligaste funktionerna med beteendeinterventionerna var (1) utbildning med syfte att höja kunskapsnivån och (2) övertalning med syfte att påverka hur motiverade personer är att ändra sitt energibeteende. Vanligaste tekniken som användes i de digitala hjälpmedlen var att användaren först fick feedback på sin beteendeförändring genom exempelvis information om hur mycket pengar man sparat på sitt nya beteende för att sedan få information om sina egna beteenden i relation till andras.
De flesta studierna visade på en positiv effekt av de digitala hjälpmedlen, men studierna skiljde sig mycket åt när det gällde upplägg, mål och genomförande vilket innebar att denna studie inte kunde dra några generella slutsatser om vad som fungerade bäst. Studien pekar dock på flera intressanta exempel och resultat där olika metoder för att påverka energibeteende har använts i olika kontexter. Dessa kan utgöra en grund för framtida forskning och utveckling.
