Bland Mulmorglar och Bärvoljärer

Nu när begreppet urbana ekosystemtjänster håller på att slå igenom i stadsbyggnadssammanhang på bred front uppstår frågan hur implementeringen kommer att påverka stadsmiljöernas organisation och innehåll. I vilken form och på vilka skalnivåer bör naturens gratistjänster integreras i urbana landskap framöver? Hur skräddarsys ekosystemtjänsterna till platsspecifika lösningar för ett optimalt utbyte? För att ekosystemtjänsterna ska…

  • Av: URBIO

    "Barn i storstan behöver se saker växa"

    Mitt i Berlins centrala delar finns en stor trädgård insprängd mellan husen. Prinzessinnengarten är enorm, de rymmer ett café, flera bikupor och oändliga mängder grönsaker. Det är en stadsodling med egen filosofi, byggd efter kubanska exempel, tänkt att kunna ge avkastning. För att åtminstone några personer ska kunna leva på den. Överallt i Prinzessinnengarten syns…

    • Av: ArkDes

      Alla kan odla – det behövs bara ett frö

      Redan som barn har de flesta av oss har någon sorts relation till odling. Och även de som inte har det kan vara med på lika villkor. I flera av Göteborgs skolor arbetar lärare, pedagoger och rektorer med pedagogiska odlingsträdgårdar där barnen själva sätter agendan. Det är ett av alla initiativ som både stärker stadens…

      • Av: Social utveckling och S2020

        Kampen om marken placerar barnen på taket

        Tillgången till mark är starkt begränsad, ett minimimått på lekyta utomhus på 10 m2 per barn ska uppfyllas och landskapsarkitekterna ska redovisa ett visst antal olika lekfunktioner i sina förslag. Byggnadens tak och väggar tas till hjälp för att inom tomten rymma det utomhusutrymme som krävs. Konstmaterial rullas ut på terrasser och lutande väggar. Hur…

        • Av: Movium

          HÅLLBAR STADSUTVECKLING BLEV PEDAGOGISK FULLTRÄFF

          Via fyra lärare räknar WWF med att nå ut med sitt budskap till 20 000 människor. wwf.se/earthhour-skola Med stadsturnén har WWF i Sverige introducerat lärande för hållbar utveckling i Earth Hour City Challenge (EHCC). För andra året i rad engagerades ungdomar genom det pedagogiska materialet Vår stad 2030 och WWFs vision om ett gott liv…

          • Av: Energikontoret i Mälardalen AB

            Rörelse och lärande

            Nynäshamns Naturskola drev projektet SPRING 2008 till 2011. P:et i SPRING står för pedagogik och R:et för rörelse. Utgångspunkten i projektet var att vegetation på gården ger skugga och per automatik också rörelse. Det hade bevisats i forskningsstudien SCAMPER några år tidigare. Fysisk aktivitet har den goda egenskapen att bidra till bättre koncentrationsförmåga som i…

            • Av: NATURSKOLEFÖRENINGEN

              Klara färdiga spring!

              Några barn springer i full fart ned för kullen, ett av barnen slänger sig och rullar en bit, skrattar så hen kiknar. De andra följer efter; upp och ner för kullen. Efter en stund stannar de upp vid lite högt gräs i närheten av insektsrabatten för att de fått syn på en fjäril. – Åh,…

              • Av: NATURSKOLEFÖRENINGEN

                Gröna lärmiljöer i staden

                Idag bedrivs undervisning utomhus på många varierande platser. Pedagoger vill ha bra platser i närområdet som kan stödja elevernas lärande och deras förståelse för kursinnehållet. Då väljer de platser/lärmiljöer efter flera faktorer exempelvis att platsen har ett natur- och landskapsinnehåll, en utformning och gestaltning samt är tillgänglig. Bra platser för undervisning behöver säkerställas av stadsplanerarna…

                • Av: NATURSKOLEFÖRENINGEN

                  Ekologiskt ansvarstagande börjar med naturlek

                  Leken är barnets sätt att bearbeta intryck och hämta kunskap om omvärlden. Genom leken utvecklar och övar barnet sina kognitiva och emotionella färdigheter. Förståelsen för naturen och de ekologiska sambanden måste alltså ha leken som sin utgångspunkt. Forskningen visar att barnet har ett medfött intresse för den myllrande naturen, som en genetisk benägenhet att utveckla…

                  • Av: URBIO