Med blicken mot framtiden

Riksantikvarieämbetet (RAÄ) har på uppdrag av regeringen formulerat en vision för kulturmiljöarbetet till 2030 då målet bland annat är att alla, oavsett bakgrund, upplever att de kan göra anspråk på det kulturarv som format Sverige. Syftet med visionen för kulturmiljöarbetet till 2030 är att underlätta uppfyllelsen av politiska mål vad gäller kulturmiljöarbete och att öka…

  • Av: Riksantikvarieämbetet

    Kurs om kulturarv och klimatanpassning

    En kurs om kulturarv och klimatanpassning kommer hållas på SMHI den 15-16 nov 2016 med temat Vad gör vi med kulturarvet då klimatet ändras? Plats: SMHI, Norrköping Tid: Tisdag 15 nov 13.00 – onsdag 16 nov 12.30 Kursen vänder sig till er som i olika funktioner arbetar med planering och förvaltning i kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter. Det gäller…

    • Av: Riksantikvarieämbetet och SMHI

      Vad gör vi med kulturarvet då klimatet ändras?

      Liksom alla andra samhällsområden kommer kulturarvet att påverkas av klimatets förändringar. Varmare och blötare förhållanden påskyndar nedbrytningsprocesser. Ökad växtlighet förändrar kulturlandskapet och kan påverka kulturlämningar negativt. I november arrangerar vi en kurs på temat. Klimatanpassning för kulturarv innebär åtgärder för att undvika eller mildra skador till följd av ett förändrat klimat. Nedbrytningsprocesser påverkas av temperatur…

      • Av: Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

        En äng, ett barn, en midsommarkrans

        Har du hört talas om Bullerbysyndromet? Eller das Bullerbü-Syndrom, som det heter på originalspråk? Det är en idealisering av Sverige som kan förekomma i tyskspråkiga länder, med associationer till röda trähus, klara vikar och glada människor i midsommarsol. Det är ju inte riktigt hela sanningen om Sverige, men visst känner du igen dig? Längtan till…

        • Av: Jordbruksverket

          Paganica i L'Aquila provinsen

          Den 6 april 2009 klockan 03.32 drabbades Abruzzen i Italien av en jordbävning med magnitud 6.3 på richterskalan. Flera efterskalv följde. Jordbävningen skördade 309 människoliv och skadade 1 600 människor. De matriella skadorna var enorma, främst i L'Aquila regionen. Till exempel blev över 65 000 människor hemlösa. Flera historiska byggnader och monument fick omfattande skador,…

          • Av: Donau Universitet Krems/ ATI-Donau