Vattenbristen är här! På spaning efter en vassare vattenplanering

Allt fler svenska städer och kommuner drabbas av vattenbrist. Hur kommer ett sådant faktum att forma stadsplaneringen framöver? Marika Palmér Rivera är vatten- och hållbarhetsstrateg, hon efterlyser vassare strategier för vattenplanering. Den andra maj kom så vattenbristen till Stockholmsregionen. Tidigare i år har Örebro, Gotland, Halmstad, Laholm och södra Öland beslutat om bevattningsförbud och nu…

  • Av: Ekologigruppen

    Grundkurs om klimat och klimatanpassning

    En grundkurs om klimat och klimatanpassning arrangeras på SMHI i Norrköping den 25-26 april 2017 och syftar till att stötta arbete med klimatanpassning. Under två halvdagar förmedlar SMHIs experter kunskaper på området. Tid: 25 april, start kl 13 och avslutning cirka 17.30, därefter middag. 26 april, start kl 8.30 och avslutning 12.30, därefter lunch. Mer information: SMHI:s hemsida Kursen vänder…

    • Av: Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning

      Samlat grepp om klimatsmart arbete på Klimatsynk.se

      Fossilfri logistik, hållbar stadsutveckling och bioekonomi. Det är några exempel på satsningar i myndighetssamarbetet Klimatsynk. Nu finns även webbplatsen Klimatsynk.se, som visar det klimatarbete som pågår i Sverige. Klimatsynk är ett EU-samarbete mellan Tillväxtverket och Energimyndigheten kring projekt som är bra för klimatet och som också ger fler jobb i regionerna. På Klimatsynk.se finns nu…

      • Av: Tillväxtverket

        Även i Sverige kan vi ha brist på vatten

        I Sverige är vi vana vid att ha tillgång till vatten i tillräckliga mängder och av bra kvalitet. Det är dock ingen självklarhet. Kanske år 2016 lärde oss något om detta? Mycket arbete pågår kring vatten, inte minst med anledning av EU-direktiv och vetskapen om övergödning i Östersjön. Det mesta arbetet är framförallt inriktat på…

        • Av: Nationellt Kunskapscentrum för klimatanpassning

          Klimatanpassning i kommunen 2017

          Kommunerna ska både förebygga och minimera riskerna för naturolyckor – en ständigt aktuell fråga. Samtidigt ska det nybyggda anpassa till långsam stigande hav, riskerna för översvämningar, ras och skred med mera. Hur kan kommunen hantera klimatanpassning och vilka är verktygen som finns? Hur gör andra? Vad händer på nationell nivå? Tid: 10.00–16.00 Anmäl dig via skl.se/kalender…

          • Av: SKL

            Gör plats för den amfibiska staden!

            Precis som förr, då närheten till vatten var avgörande för en stads handelsmöjligheter, börjar vattnet på nytt bli central i stadsutvecklingen. Vattennivåhöjning och sjunkande grundvatten kan bli några av klimatförändringarnas effekter, som stadsbyggnaden nu och framöver måste anpassas efter. Kanske kan vattnet rentav bli ett mervärde? Det är helt uppenbart så att vi människor dras…

            • Av: Urbio

              Arkitekten som klimatanpassade på 1940-talet

              Klimatanpassning är inget nytt! Redan på 1940-talet var arkitekten Ralph Erskine djupt engagerad i miljöfrågan. Med karaktäristiskt formspråk och humanistisk arkitektur satte han människan i centrum och anpassade sina byggnader till plats och klimat. Huset Lådan var Ralph Erskines första gemensamma hem med hustrun Ruth i Sverige i början av 1940-talet. Här var återvinning och planering…

              • Av: ArkDes

                Arkitekten som klimatanpassade på 1940-talet

                Klimatanpassning är inget nytt! Redan på 1940-talet var arkitekten Ralph Erskine djupt engagerad i miljöfrågan. Med karaktäristiskt formspråk och humanistisk arkitektur satte han människan i centrum och anpassade sina byggnader till plats och klimat. Huset Lådan var Ralph Erskines första gemensamma hem med hustrun Ruth i Sverige i början av 1940-talet. Här var återvinning och planering…

                • Av: ArkDes

                  Klimatklivet 700 miljoner kr per år fram till och med 2020

                  Genom regeringens satsning Klimatklivet ger Naturvårdsverket, tillsammans med andra centrala myndigheter och landets länsstyrelser, pengar till lokala projekt som bidrar till en minskad klimatpåverkan. Hittills har över 700 initiativ runt om i landet fått stöd. Aktuell information om Klimatklivet hittar du på Naturvårdsverkets hemsida. Sedan 2015 har över 1 miljard kronor delats ut i stöd till lokala klimatinvesteringar,…

                  • Av: Naturvårdsverket

                    Klimatklivet ger bidrag till lokala klimatinvesteringar Naturvårdsverket fördelar 600 miljoner kr per år fram till och med 2018

                    Genom regeringens satsning Klimatklivet ger Naturvårdsverket, tillsammans med andra centrala myndigheter och landets länsstyrelser, pengar till lokala projekt som bidrar till en minskad klimatpåverkan. Hittills har över 500 initiativ runt om i landet fått stöd. En lokal klimatinvestering kan till exempel göras i en stad, kommun, på ett företag, i en skola eller i ett…

                    • Av: Naturvårdsverket