Allt från Plattformsdagar 2016! lyssna på föreläsningar och podcasts, läs om villkoren för att bo och leva i en hållbar stad

Den 7–8 december genomfördes Plattformsdagar 2016. 350 deltagare deltog på sammanlagt 58 kunskapsdialoger och 28 speeddates. Nu finns all dokumentation och alla föreläsningar tillgängliga! Fördelen med förinspelade, "tysta" föreläsningar, är att de kan leva kvar under lång tid. Här hittar du alla de kunskapsdialoger som genomfördes under Plattformsdagar 2016, varje föreläsning är cirka 15 minuter…

  • Av: Plattform för hållbar stadsutveckling

    Nordic Built Cities Arena – Its time to walk the talk!

    Över 200 personer från de nordiska länderna träffades på Nordic Built Cities Arena i Örestad för att diskutera nordiska aspekter på hållbart byggande. Inspirationstalare från alla länderna, inklusive ansvariga ministrar, berättade om hur de vill utveckla de nordiska städerna till att bli mer smarta, hållbara och attraktiva. Lunds kommun deltog i diskussionerna och gav ett…

    • Av: Hållbara Lund

      Hållbarhet är alltid förändring

      Hur definierar vi hållbarhet? Frågan dök ständigt upp åren efter Brundtlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid i slutet av 1980-talet. Begreppet var nytt och gång på gång citerade vi att: En hållbar utveckling tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. Definitionen står sig väl även idag. Det imponerar. För den…

      • Av: Lunds kommun

        Naturkulturlandskap – nytt begrepp som politisk handling

        Foto: Emma Göransson Bildtext: Refugium. Platsspecifik installation, Järvnäset, Jämtland av Emma Göransson & Roland Ljungberg. Det finns inget ”naturligt” landskap (Hughes 2007). All miljö är på något sätt påverkad av människan. Begreppet natur kanske egentligen inte är funktionellt, eftersom det inbegriper sin motsats, kultur? Feministiska forskare har kopplat synsättet till en patriarkal världsbild (Mack-Canty 2004).…

        • Av: Arkitektur- och designcentrum

          Det humanistiska perspektivet – Hur tänker vi när vi gestaltar våra offentliga rum?

          Att gestalta ett offentligt rum är en process som involverar många individer och resultatet av en gestaltningsprocess varierar beroende på vilka som deltar. Ibland syftar processen till att få fram en övergripande plan eller koncept för en plats eller en byggnad, som sedan används som underlag för vidare gestaltning. I andra fall är processens mening…

          • Av: Statens konstråd

            En hållbar utveckling kräver förståelse för kvinnors rättigheter

            Rio+20, FN:s världskonferens om hållbar utveckling, slutade i besvikelse i somras. Idag samlas forskare, experter och organisationer i Umeå för att diskutera följderna och vad som måste göras. RIO+20 visar att beslutsfattare saknar en sann förståelse för kopplingen mellan kvinnors mänskliga rättigheter, jämställdhet och en hållbar utveckling. En hållbar utveckling för världen handlar inte bara…

            • Av: Kvinna till Kvinna

              Krönika - September

              Anna-Johanna Klasander är forskarutbildad arkitekt med fokus på stadsutveckling och hur den fysiska miljön påverkar våra liv, på sistone med extra intresse för folkhälsofrågor. Läs Anna-Johannas krönika för Hållbar stad! Rättvis, grön och tät Framtidens städer måste vara rättvisa, gröna och täta. Det är vad vi påstår inom Mistra Urban Futures, och på det får…

              • Av: Hållbar Stad

                Rättvis, grön och tät

                Framtidens städer måste vara rättvisa, gröna och täta. Det är vad vi påstår inom Mistra Urban Futures, och på det får vi olika reaktioner. Det rättvisa och det gröna är det ingen som ifrågasätter, men när vi talar om täthet brukar det hetta till. Förtätning är ju en stark trend, kanske den totalt dominerande, och…

                • Av: Mistra Urban Futures

                  Kärrtorps gerillaodling är invigd

                  Vimplar, plantor, bibliotek, hängmatta och barnhörna. Det finns mycket vid Kärrtorps gerillaodling. När det är dags för invigning finns där också biholksworkshop, kolmila och en massa vegetarisk mat. - Maten är hämtad från lite olika containrar, berättar Robert Huselius som deltar i gerillaodlingen och även är aktiv i Linje 17 för sjutton, ett nätverk för…

                  • Av: SUSTOPIA

                    Biodling - för en grönare stad

                    Bin är nödvändiga för uppemot en tredjedel av allt vi äter men på många håll runt om i världen dör bina ut på grund av giftiga besprutningsmedel. Stockholmshem har adopterad bin för att bidra till en större biologisk mångfald. På sikt kommer vi att vara faddrar åt runt 250 000 bin som bor i våra bostadsområden och sköts av våra hyresgäster.

                    • Av: Hållbar Stad