Texten är skriven av: Odd Iglebæk och översatt till svenska av Therese Sonehag

"Stadens kulturarv - bra för klimatet!" är namnet på ett nyligen avslutat projekt med deltagare från Lettland, Estland, Finland, Sverige och Norge. Syftet har varit att undersöka ländernas politik och praxis för att tillvarata den historiska bebyggelsens miljömässiga hållbarhet inom förvaltning och planläggning.

- Hittills kan vi konstatera att det fokuseras mycket på energieffektivisering av enskilda byggnader, medan aktiviteten på stadsdelsnivå är mer begränsad. Vi tror att miljöåtgärder inom stadsstrukturer är särskilt viktigt eftersom gemensamma lösningar lättare kan anpassas till de äldre byggnadernas fysiska och estetiska förutsättningar, säger Dag Arne Reinar, projektledare för arbetsgruppen Sustainable Historic Towns (SuHiTo), ett regionalt samarbete inom Östersjöregionen.

Målet bör vara att utveckla energieffektiva modeller för historiska byggnader där miljöförbättringar inkluderar hela stadsdelar. För att arbeta vidare områdesbaserat och med helhetssyn bör miljötänkande i livscykelperspektiv vara ett starkare inslag vid lagstiftning och praktisk utvärdering.

- Dessutom är det viktigt att hitta realistiska och goda exempel på hur kulturarv kan stärkas som den aktiva miljöresurs det är, fortsätter Dag Arne Reinar.

KOLDIOXIDLAGER OCH KÄLLA TILL KUNSKAP

Rapporten tar upp frågan om hur kulturarv kan vara en värdefull resurs för hållbar utveckling - i begränsad mening som gigantiskt växthusgaslager och i vidare bemärkelse som en källa till kunskap om traditionell byggnadsteknik och resursbrist - med relevans för dagens samhälle. I dagens klimat-och energidebatt om energianvändning i byggnader betonas dock främst energianvändningen i den operativa fasen. Värdet av den energi som finns i byggnadens befintliga struktur i form av material och konstruktion inkluderas sällan i beräkningarna.

År 2050 kommer tre av fyra, kanske ännu fler, av nuvarande byggnader i städerna fortfarande vara i bruk och kommer att behöva anpassas till framtida sociala, ekonomiska och miljömässiga förhållanden. EU:s klimatpolitik för byggnader styrs idag utifrån EU-direktivet om byggnaders energiprestanda (EPBD) 2010/31/EU. I princip ska direktivet tillämpas på alla byggnader, med några få undantag för skyddad bebyggelse. Områdesperspektiv och förståelse för äldre byggnaders egenskaper och miljövärden är inte anammat i direktivet.

LIKHETER MED EKOLOGISK STADSPLANERING

Värdering av kulturhistoriska byggnaders miljöpåverkan och potential som ett hållbart inslag förutsätter mer helhetliga synsätt än de som finns i EU-direktiv och nationell...